• Anonym (studenten)

    Hjälp mig.. Går jag fel utbildning eller var är min motivation?

    Hej

    Jag vet inte vem jag ska prata med om detta vill inte vara en gnällspik, det är såhär att jag pluggar på högskolan och har snart gått ett år och nu känner jag mig helt omotiverad (kan vara för jag inte klarade tentan) så jag har funderingar att hoppa av.

    I gymnasiet hade jag det svårt i början sen blev det bättre så jag hoppades att det skulle bli så på högskolan också att det blir lättare med tiden, dom i min klass berättar om hur glada dom är för studierna och längtar tills dom ska jobba medans jag kämpa mig igenom böckerna och tycker böckerna är dötrista.
    Jag förstår aldrig något och min hjärna blockerar allt och jag vet inte varför, jag var jätteduktig i gymnasiet fick bra betyg medans här går det dåligt och det är jag ledsen över.....

    Har inte kommit in i programmet alls och står inför valet vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Hjälp mig.. Går jag fel utbildning eller var är min motivation?
  • Anonym

    Det är så svårt att få någon uppfattning, vad är det du läser och vill du arbeta med det??

  • Anonym (studenten)

    Beteendevetare fanns inte så mycket annat att välja på...

  • Anonym (skoltrött)

    Först ska du fråga dig själv om du verkligen vill jobba med det du utbildar dig till. Jag känner igen mig själv i mkt av det du skriver. Det gick hur bra som helst i gymnasiet men sen tog det bara stopp när jag plugga på universitet.

    För min del så behövde jag göra något annat än att plugga som jag dittills hade gjort nästan hela livet. Jag jobbade 2 år och under tiden så kom motivationen tillbaka igen. Är snart klar med mina studier även fast jag har mkt kvar så fokuserar jag på det som kommer efteråt. Det är inte alltid världens roligaste att plugga, även om det är ett drömyrke man utbildar sig till. Börjar det gå dåligt så kan det vara bra att stanna upp ett tag. Det är väldigt jobbigt att arbeta ikapp när bollen väl har satts i rullning.

  • Anonym (studenten)

    Tack och lov att någon känner som mig, känner mig så ensam med problemet eftersom alla är så duktiga och flitiga.

    Jag sökte jobb väldigt länge men inget hände så jag fick bara gå hemma om dagarna så jag hade det tråkigt.

    Jag vill bli klar med mina studier så jag och min sambo kan få en "normal" ekonomi och göra det som alla andra kan. Jag känner mig jätteegoistisk när jag inte orkar plugga när jag vet att han kämpar för oss, men sen kan jag tycka att det är lättare att jobba än att plugga ( jobba under 2 år samtidigt som jag gick i skolan).

  • Anonym (skoltrött)

    Jag tycker det är mkt lättare att jobba än att plugga Glad. Finns många som tycker tvärtom, men det är ju individuellt. Som student kan det ibland kännas som att man inte har några rättigheter utan bara skyldigheter. Råkade bomma två tentor på raken när jag o min sambo fick barn. Kanske inte var lika fokuserad som vanligt, vad vet jag.

    Hamnade i ett läge där tentorna till pågående kurser skulle skrivas samtidigt som de andra omtentorna och projektarbeten. Vilket innebar att man var tvungen att sitta en hel månad i sträck, vardagar som helger,  för att hinna med (4 tento, 2 projektarbeten + 3 rapporter). Gick t om till kursansvarige o visa mitt schema. Och han kunde bara hålla med om att det varl ite väl mkt på så kort tid,men kunde endast säga: Tyvärr det är som det är. Sen att lärarna kan skjuta upp deadlines för olika rättningar (rapporter, projektarbeten, ...) hör ju inte till den här diskussionen.

    Om allt flyter på i studierna så är det slappare än vanligt jobb. Men kommer man efter så är det mkt tuffare än att jobba. För råkar man missa någon tenta så blir man straffad när "andra chansen" kommer och får ännu mer att arbeta med. Det är ju oxå så mkt mer runtomkring studierna som påverkar ens studieresultat änatt säga att man inte pluggar tillräckligt.

Svar på tråden Hjälp mig.. Går jag fel utbildning eller var är min motivation?