Är det ok att fråga någon vad han/hon har i lön? (Ej arbetskollega)

Jag känner som du, det känns inte bekvämt att prata om hur mycket man tjänar.

Enda gången jag skulle fråga någon skulle nog vara om jag sökte nytt jobb och skulle lämna löneanspråk. Om jag kände någon med liknande arbete så skulle jag kunna fråga vad som är skälig lön, fast inte rakt ut "vad tjänar du?"

Och frågorna har kommit vid middagsbordet då typ 5-6 andra också varit med. Mina svågrar med familjer, tex. Det värsta med frågorna är ju att man "måste" få någon form av feedback på svaret. Typ - "vad bra", "vad dåligt" eller bara "jaha".

Jag tycker att man kan prata om det även om det är lite känsligt ämne, man får ju fråga lite finkänsligt isåfall. Och inte frågar man någon om någon annans lön, det tycker jag inte.

Jag är uppväxt med att inte få veta vad mina föräldrar tjänar.

Fråga får man väl men man får köpa att man inte alltid får det svar man önskar sig.

"Tillräckligt" tycker jag är ett bra svar när någon frågar som jag inte anser har med saken att göra.

Jag hade blivit skitförbannad om min syster berättade MIN lön för nån annan, det ska hon ge fan i om hon vill umgås med mig.

Nä! absolut inte ok att fråga när 5-6 andra också är med. Öga mot öga kanske om det är av någon särksild anledning man frågar, men då tycker jag att man betonar att den andre inte måste svara om den inte vill.

Gällande nära och kära ser jag ingen anledning att det inte skulle vara okej men svenskar har sin "jantelag". Vi i vår familj och inom släkten pratar om pengar, ägodelar och annat, frågorna kommer öppet, man själv delar med sig öppet och ingen känner sig besvärad.

 Det får mig att tänka när min moster som bor i Sverige, bjöd hem en arbetskamrat så började servera henne med dryck och mat, sedan kom en punkt då min moster (som inte vet om jantelagen) ville dela med sig och tog fram bilder från huset i hemlandet som under krigit blivit förstörd, sedan uppbyggt. Må man säga den svenska arbetskamraten var inte förtjust i "visningen" och det kom fram en viss avundsjuka (hur kan du ha det så medan jag inte har, vi har ju samma lön osv.). Väldigt intressant att höra erfarenheten för att jag aldrig innan hade gjort kopplingen mellan jantelagen och avundsjuka. Jag tror att svenskar är mer rädda att någon ska bli avundsjuk
eller att de ska bli avundsjuka så det finns en tendens att undvika sådana frågor för att undvika vissa känslor.

Jag frågar man på jobbet och det är fler personer närvarande så blir det enbart social failure.

För den mänskan hade jag inte berättat vilken färg himlen har ens i fortsättningen.

Ja, jag tycker att man kan fråga sina kollegor vad de tjänar också. Den enda som inte tjänar på att man inte pratar om lönen, är arbetsgivaren.

I privata relationer är det kanske mer känsligt, eftersom det då inte är helt uppenbart vad uppgifterna ska användas till. Men en persons inkomst kan man ta reda på ändå, utan att fråga.

Äsch, det skulle förstås vara: 
den enda som TJÄNAR på att man inte pratar om lönen, är arbetsgivaren.

Ja absolut, förstår inte alls folk som inte tycker man kan disskutera ekonomi eller politik med andra?
Vad skulle vara fel med att fråga lön, för att man skäms, tycker det är pinsamt att den är så hög, att man inte vill känna sig bättre sämre än någon annan?
Jag tycker det är väldigt intressant vad folk tjänar för att jag är väldigt nyfiken, tycker det är hemskt intressant att veta vad folk röstar på med.

Hört talas om folk som inte ens berättar för sina äkta makar vad dom röstar på, väldigt konstigt tycker jag.
Men, men alla är ju inte lika öppna tydligen