Orsak/ursäkt gällande sociala/psykiska åkommor

Hallå, det är en bit in på 2011! Men i diverse trådar hojtas ff att man inte kan gömma sig bakom diagnoser eller skylla på dem. Folk tar inte till sig om man så förklarar på småbarnsnivå, pedagog som jag är. När man får en diagnos ser man en ORSAK till att man är som man är. Att utföra handlingar som skadar andra och säga: Ja, gjorde så, men det vill/kan jag inte göra något åt, pga. jag har t ex ADHD. Att istället säga: Okej, du blev sårad. Jag är ledsen för det, men har svårt att förhindra sånt pga. min diagnos, men ska tänka på det. Hur vill du att jag bemöter dig? Ev. diskuterar man ny medicinering/träning med sin läkare om samma problem ofta uppstår. Någon som ännu inte fattar?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-02-25 09:04
Givetvis jobbar de med diagnoser på sitt sätt att agera hela tiden, så gott de bara förmår. Men varken medicin eller träning gör en total förvandling, även om många får ett nytt o bättre liv av diagnosen. Om nån nu trodde annat.