Tja, jag kan nog jämföra liiite. Jag födde barn och opererades akut för inflammerad (nästan brusten) blindtarm inom 2 veckor.
Höjden på smärta var klart högre mot slutet av öppningsskedet, medan fram till ca 6 cm var helt hanterbart.
Uttröttningen av smärtan var värre med blindtarmen för den var konstant medan förlossningen löpte i vågor vilket gav andpauser.
För att förklara skillnaden mellan de sista centimetrarna av öppningsskedet och sista timmen innan operation och höjden av smärta kan jag nog bäst beskriva genom att säga vad jag kunde och inte kunde göra...
Förlossningen, syn och hörselintryck försvann och en hopplöshetskänsla infann sig. Kändes som jag "slets sönder" i hela kroppen och att det inte skulle ta slut. Jag låg på britsen och kunde inte röra mig.
Blindtarmen, gjorde så ont att jag gick dubbelvikt, men kunde stå i duschen och kliva av britsen och sätta mig på en rullstol. Jag kunde tala.
Smärtan sitter vid förlossningen antingen i ryggen eller ner mot äggstockarna, smärtan vid blindtarmen började med hela magen och avslutades mot höger sida.
När bebisen ska ut så tycker jag personligen att det är lättare att beskriva, tänk dig att du är riktigt hård i magen, så hård att det gör ont ... och så föreställer du dig att istället för ca 5 cm i diameter där bak så känns det som du ska "skita ut" en honungsmelon ... Ungefär så känns det!
MEN; vill ändå avsluta med att man hanterar båda smärtorna och de tar ju slut så småningom. Gäller bara att ha nån brevid som talar om det för en!