Varför ska man alltid läsa negativa saker!?!

Jag brukar alltid tänka "Den som oroar sig upplever sorgen två gånger". Det stämmer tycker jag, det är onödigt att må dåligt över något som kanske kan hända men som inte är en överhängande risk. Om det nu händer något så händer det.

Men visst finns det saker man kan göra för att minska risken för t.ex. plötslig spädbarnsdöd. Det borde alla tänka på och göra sitt bästa för att efterfölja.

Lev o  var tacksam för varje dag är min tanke.
Barnen kommer man stundtals att oroa sig för hela livet så det blir skitjobbigt att gå o oroas sig HELA tiden.

Det kan ju hända saker även när barnen är stora.

Det är helt normalt att vara orolig för sina barn.. däremot är det ju inte bra om det upptar hela ens tillvaro. Tror dock att det kommer att ge sig något med tiden även om den där oron nog kommer att finnas där genom hela livet. Jag upplever dock att jag är lite mindre orolig nu när jag blivit mamma för andra gången.

Jag har slagit ifrån mig dom tankarna när dom har kommit upp. Den oron ska inte få förstöra min tid med mina barn. Allt kan ju hända o det måste ju ta mkt tid att gå o oroa sig hela tiden. Dom kan ju bli svårt sjuka när dom blir äldre, dom kan råka ut för nån olycka o man ka´n tyvärr inte hindra det.

När min äldsta va 4 dagar så blev han stel som en pinne, kunde inte andas, dregel kom ur både mun o näsa. Efter vad som kändes som en hel evighet men som i verkligheten kanske bara va 1 min så försvann stelheten o han fick luft igen. Har nog aldrig varit sårädd som då.

Åkte till akuten o träffade läkare en det va ingen fara, va dykarreflexen som hade satt i o den släpper av sig själv. Men man lärde sig då att nåt kan hända snabbt o nästa gång kanske det är nåt allvarligare. Men jag har inte tillåtit mig till att gå o oroa mig o vara rädd. Det tar för mkt energi o tid från mig som jag ist kan lägga på mina barn.

Jag slutade vara orolig när jag slutade googla och vara inne för mycket på FL faktiskt. Jag tröttnade på alla moralmammor som sa vad man SKA göra och hur barnet SKA vara. Fuck that säger jag!
Sen slösar man så mycket energi med att hela tiden vara orolig, även om det är svårt att sluta. Jag började tänka i banorna att "är det meningen så händer det oavsett vad jag gör." Jag kan ju inte sitta och vaka över honom varje minut av dygnet.
Man fattar inte före man får barn hur otroligt mycket de betyder för en - med det kommer oro. :)