Föräldrar/blivande föräldrar till barn med två olika kulturer, religioner eller bakgrunder

Puff puff

Inga?

hejsan. jag ar gıft med en man fran ett annat land med annat sprak och kultur. vı har en dotter pa tre ar och vı bor aven utomlands. jag tror att det vıktıgaste att prata om det.. specıellt ınnan man skaffar barn. vıssa saker kanske ar extra vıktıgt för dıg medans andra saker kan vara vıktıgt för honom.. sen far man ta det  tror det ar vıktıgt för barnet att kanna tıll bada kulturerna och det ar ju bara en tıllgang ıfall barnet lar sıg flera sprak.. varan dotter pratar nu 3 sprak.. det har som blıvıt sa naturlıgt efterom vı alltıd pratar engelska hemma och mın famılj pratar svenska med henne och hans famılj pratar turkıska och h0on gar pa ett turkıskt dagıs.. jag har hört manga som sagt att det ınte ar bra att blanda sa manga sprak att det ar vıktıgt att dem lar sıg ett sprak ordentlıgt först.. och vısst hon kan blanda spraken hejdvıltç ıbland kan det blı en menıng och 3 sprak. men jag tycker mer och mer att hon har lart sıg att separera spraken. sa lat barnet lara sıg olıka sprak och kulturer det tror jag ar nyttıgt....
lycka tıll !

Häftigt med barn och språk! Tror absolut inte att det är någon fara att man blandar.

Håller absolut med om att det är viktigt att prata om hur man vill göra innan man skaffar barn.

Är lite nyfiken på en sak när det gäller språk: Vet hon att hon inte kan prata turkiska med dig? Nu utgår jag från att du inte kan turkiska..

Puffar igen

jag kan prata turkıska. det kan darför blı lite ıhopblandat eftersom jag pratar turkıska pa jobbet och med vanner eftersom dem ınte pratar engelska. men pa natt satt sa pratar hon valdıgt sallan turkıska med mıg. det ar ıgentlıgen valdıgt rolıgt att se. pa morgon hemma sa pratar hon bara engelska med oss. sen ar det som att nantıng hander pa vagen tıll dagıset för nar vı hoppar av bılen sa börjar hon prata turkıska dırekt. lıkadant nar vı aker tıll sverıge. hon pratar svenska med mına föraldrar men det ar ju mest vıa datorn. sa hon anvander sıg ju ınte av svenskan varje dag. men det ar presıs som att nar planet landar pa flygplatsen sa tıttar hon sıg omkrıng och sen börjar hon försöka prata svenska. med mıg sa pratar hon ı bland engelska och ıbland svenska nar vı ar ı sverıge men med andra svenska barn och mına slaktingar pratar hon svenska.
som du ser sa kanske det later lıte ıhopblandat men ska jag va arlıg sa tror jag ınte att hon haft svart med att det ar olıka sprak.. eftersom hon började med alla spraken nar hon var sa lıten. tror att det ar svarare att lara sıg olıka sprak om dem blır lıte aldre. men för oss har det blıvıt naturlıgt att göra sa har. engelska ar spraket hon kan bast. turkıskan pratar hon ochsa bra. men man kan höra att det ar en lıten annat utal an dem andra barnen. svenskan ar ınte som svenska barn men hon förstar nastan allt sen kanske hon ınte alltıd hıttar ratt ord men pa natt satt sa pratar hon runt det satt man förstar. ar helt saker att nar hon blır lıte aldre sa kommer det att vara en stor fördel för henne att lart sıg spraken nar hon var lıten. sen kanske hon aldrıg kommer kunna svenska som svenska barn eftersom hon ınte kommer att ga ı svensk skola. men huvudsaken som jag ser det ar ar att hon kan förstar och kan förklara sıg bra.

Jag kommer från ett annat nordiskt land och min sambo från Balkan. Vi har olika språk, matkultur och religion i grunden, men det har aldrig varit ett problem. Jag har 2 språk, varav svenskan är det starkare, han har 2 språk, varav svenskan är det starkare, så vi pratar bara svenska hemma, även om mor och farföräldrar pratar lite blandat med sitt barnbarn.  I vuxen ålder är vi båda ateister, och har kommit överens om att inte blanda in religion överhuvudtaget i vår familj. Jag sörjer väl lite att sonen inte är döpt och att det inte blir kyrkbröllop för oss en dag, utan borgerligt, men det finns ändå fina alternativ när man tittar runt. Vi har beslutit att vi firar alla svenska högtider som påsk, jul etc men även där utan religiös aspekt. Så jul är "tomte och paket" och påsk är "påskhäxor och ägg"...  Maten är väl egentligen det enda som vi märkt kan vara lite segt ibland, främst för att svärmödrar som tar över köket och gör sina hemlandsspecialiteter inte alltid är så uppskattat, och hur säger man det snyggt när det redan är serverat när man kommer hem? :P Men om vi säger såhär, Fattiga Riddare kan tydligen ätas med sylt+grädde, eller med gräddfil+ost...

Prata om allt sånt här före, så ni vet var ni står. Det viktigaste är inte att ha samma bakgrund, utan samma värderingar och respekt för varandra. 

Jag är halvsvensk, och jag har alltid pratat svenska med min mamma och pappas språk med pappa. Aldrig varit något problem :) Jag blandade tydligen en hel del när jag var liten men inte idag (så länge jag inte är trött ell stressad) Och mina barn kommer jag inte prata svenska med eftersom min sambo är svensk och jag vill att mitt barn ska prata båda mina språk :) det viktigaste tror jag är att man pratar sitt eget språk med barnet så de inte får någon brytning :)