Anonym (blaaah) skrev 2011-03-07 19:53:37 följande:
Lägger denna i Känsliga eftersom jag vill vara anonym. Ingen "vet" än att jag funderar på att plugga, och jag vill inte att någon ska läsa på¨FL att jag har sådana tankar. Jag kommer från ett ganska litet samhälle och en familj där jantelagen råder. Man ska inte tro att man är något osv, att plugga är bara för märkvärdiga, vad är det för fel på det man har... Jag är över 30 år. Jag sitter "fast" i ett vårdjobb jag inte riktigt trivs med, har en lön som jag varje månad den 27:e önskar vore en aning högre men framför allt har jag ett intresse som inte kommer till bruk på min arbetsplats. Jag är intresserad av energifrågor, främst uppvärmning av hus. Jag vill jobba med att ta fram lösningar för värmesystem som är hållbara och smarta (alltså inte installationstekniker utan utvecklare). Jag har hittat drömutbildningen. Energiingenjör på Halmstads högskola. Jag kommer behöva läsa in behörigheten men det fixar jag på ett år. Själva utbildningen är på tre år.
Jag nämde detta för min pappa som genast kom med synpunkterna:
-Du är för gammal och du har barn. Du kommer inte klara av att plugga. Jag tror att jag kan!
-Du är kvinna, ingen kommer vilja anställa en kvinna för denna typ av jobb (om man inte är enormt driftig och fixar in sig på mycket goda meriter). Jag är driftig! Jag vill försöka.
-Du är gammal och har ett "konstigt" namn, du är invandrare, ingen vill anställa en invandrare. Jag har ju jobb nu...
-Högskolan i Halmstad är en skitskola, ska du plugga så välj Chalmers (bor på rimligt avstånd från båda). Jag tycker att den i nHalmstad verkar vara den bredaste & bästa...
Summa summarum: Jag behöver lite pepp... Ska jag våga plugga till något jag är intresserad av, trots riskerna, eller ska jag välja min trygga tillvaro med en fast anställning inom vården?
Jag jobbar med folk som har den här typen av utbildning.
- Du har barn: det finns mängder med folk som klarar av att plugga fast de har barn. det blir tyngre emn det går alldeles utmärkt. Särskilt om man har bra back-up hemma.
- Du har fyllt 30: det betyder att du är ca 35 när du är klar och har MINST 30 år kvar i branchen. Din ålder utgör inget hinder för en arbetsgivare. Vi anställer regelbundet nybörjare (från KY-utbildningar) i den åldern.
- Det finns inget motstånd i branchen mot att kvinnor håller den här typen av jobb. Det är till och med nästan så att vissa inriktningar, främst mot "miljö" har en dominans av kvinnor.
- Att du är invandrare än mindre viktigt än att du är utbildad till energiingenjör. Med röätt utbildnign frågar man inte så noga om religös bakgrund. Ett snabbt överslag ger att vi på vår avdelning har ungefär 1/10-1/12 utomeuropeiska invandrare. Tillkommer europeiska invandrare.
- Högskolan i Halmstad duger fint. Det är jag övertygad om. Det där med vilka skolor som är
fiiina är bara nåt som är viktigt när man själv är student. Arbetsgivarna ser inte på saken med samma allvar. Det är din utbildning, din personlighet och din kompetens som avgör.
Vad gäller arbetsmarknaden så är min känsla att det kommer att uppstå/redan har uppstått ett behov av personal bla pga pensionsavgångar och även pga att energi blir allt viktigare som teknik.
Energibolagen och de stora konsultbolagen är de som lär behöva flest. Det är bara att googla "energiingenjör" så ser du på alla platsanonser vilka som söker flest.
Jag skulle säga att det är en fördel att börja på ett stort bolag som har råd att låta nybörjarna göra missar, emn oavsett om du börjar på en liten kommun eller på stora EOn så rä framgångsreceptet detsamma: gör ett bra jobb.
Se ditt exjobb som den viktigaste vägen in på ett första jobb. Välj det med omsorg och gör det bra så kan du säkert få en första anställning på samma ställe. Det är nämligen den vanligaste vägen till första jobbet som jag känner till från min bekantskapskrets.
Den här typen av initiativ som du har tagit skall uppmuntras.
