Mitt barn vill vara uppe hela natten

Kan bara tala för mig själv men när jag var 17 hade jag inga läggtider utan la mig när jag var trött. Oftast runt 23 men ibland satt jag uppe och läste/skrev/pluggade till halv ett. Man är ju i princip vuxen när man är 17 tycker jag.
Gick upp kl 07 när klockan ringde på vardagarna utan problem.

När jag var 17 hade ju min pappa bara kunnat drömma om att säga till mig om att det var dags att sova.

Jag har en 17:åring och han är faktiskt så vuxen att han kan bestämma själv hur länge han vill vara uppe. Så länge hans betyg inte dippar så är det hans eget ansvar.

Av det jag sett i din tidigare tråd så tycker jag enormt synd om din son. Bli inte förvånad över om han helt bryter kontakten med dig så fort han flyttat hemifrån, det skulle då jag gjort om jag hade sådana föräldrar som du.

Kärlek och respekt från sina barn är inte något man kan ta för givet, det är något som man som förälder måste förtjäna!!

 

Tack för era svar.

Har ni barn idag? Jag är mer intresserad av uppfostringsbiten av det hela så att säga. Klockan halv ett på natten ser jag ingen anledning till att någon ska vara vaken, om man förstås inte gör något produktivt arbete som genererar inkomst.

Fast vill din son plugga mitt i natten låt han göra det! Var glad att han inte är ute på stan och ränner med "fel" folk. Var också glad att han faktiskt VILL läsa böcker.

din son är gammal nog att själv ta ansvar för när han går och lägger sig, sluta vara som en hök på honom.
från att jag var 13-14 har jag själv fått bestämma när jag ska gå och lägga mig, jag känner ju själv bäst om jag klarar av att vara upp till midnatt och ändp ta mig upp i tid för att sköta skolan. hade mina föräldrar förskt styra mig så som du gör hade jag nog protesterat och varit uppe längre och gjort både ditten och datten bara för att

Jag har barn, ja. Kommer inte ha några läggtider när gymnasieålder nås, då är man tillräckligt vuxen att bestämma över sånt själv och har nog med sig tillräckligt med erfarenhet att man förstår att man blir trött om man inte lägger sig i tid.

Kan vi diskutera detta ämne utan att komma med massa personliga påhopp och gliringar, tack? Hur jag väljer att fostra mina barn till goda medborgare är inte ämnet, inte heller min sons problem med missbruk.

"Fri uppfostran" tycker jag inte är rätt väg, ett barn behöver vägledning till vad som är rätt och fel - endast en bra förebild kan göra detta. Det är förstås upp till dig hur du uppfostrar dina barn, men vill du ha ett barn som blir akademiskt utbildad får du nog tänka över dina preferenser.

JA! Hade du läst mitt svar ordentligt så hade du sett att jag har barn idag. Jag har en son som är 17, (han fyller 18 i Juli) en son som snart fyller 10 i maj och en dotter som fyller 9 i Augusti.

du kanske inte gör det men det är inte dig det handlar om.