Hur ska jag få bättre självkänsla?

Jag hade väldigt dåligt självförtroende fram till jag fick mitt första barn... Vet inte vad som hände egentligen men jag försöker tänka att de här e jag o sån här e jag, om jag inte e mig själv så lurar jag ju inte bara andra utan även mig själv!! Man kan inte va alla till lags o man kan inte va eller bli omtyckt av alla!!
Alla funkar ju olika o om man ser till sig själv så kommer man ju mer o mindre överrens med folk man möter eller hur??

Vad gäller de kroppsliga självförtroendet tänker jag för mig själv att de här e jag så här ser jag ut om de e någon som inte gillar de så varsogod o blunda!!!! Även om inte min kropp e snyggast i världen så har den åstadkommit något fantastiskt, 3 barn o va kan va bättre än de!?

Härligt att det har vänt för dig. Jag känner att min kropp har jag försonats med efter många år av jojobantning, ätstörningar, det är väl min personlighet som jag inte har accepterat än...  Har alltid känt mig lite udda på något sätt, ända sen jag var barn..svårt att förklara, för egentligen är jag nog normal, bara en känsla jag har i mitt samspel med andra... nåja...
tack för ditt svar!

Någon annan som vill dela med sig av råd?

En fundering bara.
Du kanske har bra självförtroende men dålig självkänsla?
Detta har jag ofta stött på i det här samhället ,många klarar av att vara framgångsrika på jobbet etc (bra självförtroende)
men sedan när dem bedömer sitt egen värde så har dem en inre domare som dömer dem som värdelösa och inget värda (dålig självkänsla).
Precis som du beskriver så försöker många kompensera detta genom bekräftelse ifrån andra men det tenderar ofta att bli ett missbruk där man istället förstör sitt inre jag i jakten på bekräftelse.
En fråga, hur ofta tänker du dem här tankarna? Alltså negativa tankar om dig själv?
Vad många konstigt nog inte har förstått är att varje känsla vi har måste föregås av en tanke.
Så det är våra tankar vi måste ta itu med om vi vill förändra våra känslor, från t e x ledsen till glad.
Det är inte helt enkelt men ändå lättare än vad många tror.
Sedan är jag ödmjuk att förstå att vi män och kvinnor inte fungerar exakt likadant.
Däremot är jag övertygad om att jag på relativt kort tid skulle kunna få dig att må mycket bättre( du vet män och deras lösningar på problem) .
.

Det finns en uppsjö av böcker i ämnet. Några böcker som hjälpt mig avsevärt är: Mia Törnbloms Självkänsla nu!; Behöver jag din kärlek? av Katie Byron samt  Se mig av Emma Pihl.
Och det bästa av allt var en föreläsning jag var på med Jana Söderberg om barns självkänsla som verkligen fick mig att förstå.
Dessutom har min självkänsla förbättras avsevärt sen jag började med boxing och styrketräning.

Att ha god självkänsla är att känna att man duger precis som man är & att kunna våga möta sin känslor så att man mår bra och förstå att man inte behöver fixa alla jobbiga känslor precis just då när man känner dem utan att helt enkelt bara känna dem. Att bejaka sina knslor helt enkelt. Att känna sig respekterad snarare än att bli förstådd. Det sistnämnda hade jag jättesvårt för under en mycket lång tid då jag trodde och kände att det var så viktigt att andra skulle förstå mig och ödslade enorma mängder av min energi till att  få andra att förstå mig och mina åsikter.

Mycket handlar det om att ändra sin attityd till sig själv och bli medveten om sina tankar:
jag accepterar och förlåter mig själv och andra för vi har gjort vad vi kunnat efter våra förmågor just då, det som hänt har hänt, nu gör jag det bästa efter min förmåga just nu och det räcker;
hur vill jag vara?;
finns det något jag påverka så att det känns mer positivt? om inte, släppa taget och acceptera läget;
skippa alla måsten och släppa på sina prestationskrav om att allt måste vara/bli perfekt;
fråga sig själv: vad vill jag? istället för vad borde jag?
ge sig själv beröm är superviktigt;
små delmål är också bra;
öka sin självaktning genom att se de personliga fördelarna med saker & ting, göra saker bara för sin egen skull + att göra saker för andra; att gilla sig själv och öka förståelsen för andra;
att inse att man alltid gör ett val,medvetet eller omedvetet;

Att sluta fokusera på och framhäva att man är udda och annorlunda. Och istället bara vara sig själv har hjälpt mig enorm mycket.

Självkänsla och självförtroende är skilda saker.

Ja, det var lite om mig och vad jag lärt mig i ämnet. Klurigt det där och faktiskt betydligt lättare än vad man kan tro om man tar det i små steg.

 

Jag ville bara säga att jag känner igen mig otroligt mycket i TS berättelse. Det hade kunnat vara jag som skrivit det.
Jag är sambo, dotter, mamma, syster, kompis. Jag har ett bra jobb som jag trivs med för det mesta (när jag inte tvivlar på mig själv då). Tyvärr så är jag oerhört känslig för stämningar och väldigt mån om att vara till lags. På samma gång vill jag ju inte vara en vindflöjel som inte har en egen vilja. Jag vill ju ha egna åsikter och våga stå för dem men då är jag rädd för att känna mig missförstådd o knäpp.
Jag går runt o oroar mig för saker, är ledsen o känner mig ofta misslyckad. 
Det är ju inte så konstruktivt att gå runt o vara rädd och oroa sig :-S 

Lundamamma, vad många kloka råd du ger!!

Singelsthlm. Jag känner igen det du beskriver från Anna Kåver o Åsa Nilsonnes böcker. Det låter så bra men känns svårt att lyckas med eller..?

Jag känner igen mig i det där med att vara känslig för stämningar, jag är sån fortfarande fast skillnaden är att jag kan hantera det bättre nu och inte sväva iväg så det blir nån snöbollseffekt av det hela. Jag använder tankestopp och mikropauser för att ta reda på var i kroppen det känns och om jag kan komma på varför jag känner som jag gör, sen släpper jag taget (för det mesta i alla fall, jag är ju inte mer än en människa ). Jag har varit sån så länge jag kan minnas och fick ofta höra under min uppväxt att jag var så känslig. Tråkigt nog var det mycket få personer som tog hänsyn till det men det är en annan historia. 

Jag har börjat läsa en bok som heter "Kvinnor som tänker för mycket" av Susan Nolen-Hoeksema och det verkar mycket bra. 

Tack för komplimangen! Det värmer gött.
 

Tack för era svar! Många kloka tankar som jag tar till mig :) jag ska börja i terapi nästa vecka, hoppas reda ut tankar jag har! Även om jag ibland skulle vilja tänka lite mindre! Ska kolla upp boktipsen jag fått också! Tack!

T:s
Hoppas du har fått hjälp, eller.------??

Hur gör jag? Jag var också blyg och tillbakadragen när jag var barn. Mobbad i högstadiet. Mobbad som vuxen av olika personer. Men så på mitt jobb en dag så kom det två personliga coacher. Den ena tipsade om Mia Törnbloms bok Självkänsla nu. Den boken har jag nu levt med i två års tid. Jag gör dagligen övningen Bra Tack Hjälp. Den fungerar. Det innebär att man varje dag (viktigt!) skriver ner MINST tre egenskaper hos en själv som är bra. Tex att man är en bra vän, idag var jag modig, jag är vacker. Sedan ska man skriva ner minst tre saker man är tacksam för: TEx för mig: Tack för pyret i min mage. Tack för mitt jobb. Tack för alla de erfarenheter jag fått under mitt liv. Sedan ska man skriva ner minst en sak under Hjälp. Det kan tex vara Hjälp mig sova gott inatt om det är så att man har svårt att sova, hjälp mig att stärka upp mig själv och min självkänsla etc.

Det är mitt absolut bästa tipos. Bestäm dig en gång för alla att du ska göra något åt din låga självkänsla, köp eller låna Mia Törnbloms bok Självkänsla nu (läs gärna även hennes självbiografi Så dumt! för att få mer koll på varför hon lagt upp övningarna som dem är) och läs igenom boken till och med kapitlet med Bra Tack Hjälp övningen. Det finns även en övning som heter Mindre bra MEN den får du inte göra förrän du jobbat med din självkänsla i MINST ett halvår, så att du har börjat stärka upp dig själv. Och jag personligen har satt en begränsning på den övningen. Jag får bara skriva EN sak under den rubriken. Jag är alldeles för bra på att leta dåliga saker hos mig själv, vilket många andra också är. Men vänta minst ett halvår med den övningen.

Kör bra tack hjälp VARJE dag. Fuskar jag med den i ett par veckor som jag gjorde i början av min graviditet, jag mådde illa och var så trött så jag orkade inte bry mig, och det märktes skillnad på mig efter bara två veckor hade min självkänsla börjat gå ner igen. SJälvkänslan är precis som den kroppsliga konditionen något man måste träna resten av livet, det är tyvärr inte så att man kan göra övningen tre gånger och sedan stannar det kvar. Självkänsla är en färskvara.

Det står en bra grej i Så dumt! som jag tycker är helt lysande. Den första tanken som dyker upp kan man inte styra över MEN du själv styr över hur du ska hantera den tanken, ska du spinna vidare på den eller ska du jobba på att släppa den?

När jag sitter och försöker plugga matte så kommer tanken: Jag är dum i huvudet! direkt. Jag är skitdålig på matematik, då måste jag själv vara med på att nu tänkte jag en elak tanke om mig själv, ska jag fortsätta spinna vidare på en elaka tanken och klanka ner på mig själv eller ska jag göra mitt bästa för att bryta det negativa tankemönstret så jag kan lägga energin på att få mig att må bra igen!

Vilken terapi tycker du fungerar bäst för dig? Fokusera på den isåfall.

Jag skulle börjat psykoterapi, en kortvariant på 10 veckor, men dagen innan så ringde hon som skulle ha mig och hade själv blivit sjukskriven, jag blev paff och sen så självklart jättebesviken...men men..sen efter ett par veckor så fick jag en ny kontakt, men hon hade bara tider på dagarna, eftersom jag är lärare så funkade det inte, så jag ska dit först 20 juni  men men jag har försökt att fokusera framåt, att det blir ljusare dagar och att värmen har varit på intåg har bidragit lite till det bättre, även om det mesta kvarstår....

Så snart ska jag gå på den första sessionen, sen lär det ju inte bli så många gånger på sommaren då det är semestertid, men bra att börja iaf!Jag har läst Mias böcker och de har mkt tänkvärt, har inte riktigt orkat ta till mig att jobba ordentligt (har inte haft den uthålligheten) MEN ska försöka fokusera mer då mitt liv är lite mindre stressigt i höst.Du har så rätt att vi styr tanken hur den fortsätter, när jag är i balans och ej så stressad så funkar det mkt bättre och de goda tankarna dominerar, men när jag är obalanserad och stressad ja, då funkar det inte...  När jag har pms då är alltid den lilla djävulen på min ena axel och säger hur dum och dålig jag är, skitjobbigt!!

Tack för alla tankar och råd!! Jag återkommer när jag har börjat terapin...