Tanya

Äldre 16 Mar 23:46

47 svar

Ung och gravid för första gången!

Jag (20 år) och min sambo (23 år) hade försökt att få barn i över 1 år. Det ironiska var att vi faktiskt bokat tid för en fertilitetsutredning några dagar innan det lyckliga beskedet.

För några dagar sedan misstänkte jag graviditet då min mens varit utebliven i 2 veckor, men vågade inte hoppas för mycket. Efter två dagar med en konstig mensverk som kom och gick och illamående konstant bestämde jag mig för att köpa ett grav-test. Och för första gången i mitt liv fick jag ett plus på stickan! Jag trodde inte riktigt på det tills jag köpte ett digitalt test som visade positivt den med. Idag vet jag att jag är i den 7:e veckan, och vi är båda lyckligare än någonsin!

Jag skulle gärna vilja höra andras historier om hur de uppfattar sig själva som unga föräldrar och hur det gick till osv.. som sagt, jag är en färskis i det här ämnet och alla typer av historier intresserar mig för tillfället :) Tips och trix vore inte helt fel det heller :)

Kram på er!

Habbi

Äldre 17 Mar 00:19

#1

Hejsan, jag är också en ung och gravid tjej på 21 år (första gången jag skrivet det.. fyller 21 idag. Hehe) och min sambo/pojkvän är 20 år. Vi bestämde oss för att skaffa barn i slutet av sommaren som var och blev gravida efter två försök - alltså efter en mens. Så det gick lite snabbare för oss..

Ibörjan när jag var lika långt gången som du ungefär gick jag mest och oroade mig för missfall och gjorde det enda tills efter vecka 12. Ett tips från mig är att inte oroa sig egentligen, de är helt onödigt! Även fast man inte kan sluta oroa sig måste man försöka, de är inte bra för fostret och inte för mamman heller. Sen är de ju tråkigt att man inte njuter av graviditeten om man går runt och tänker negativa tankar. Det gick iallafall super bra för oss, ingen blödning, missfall eller någonting och idag är jag i vecka 31, väntar en liten pojke.

Ett till tips är att i början vet man ju verkligen ingenting om graviditeten osv osv (oftast).. går du runt och undrar något så FRÅGA någon, även om frågan är skit knäpp. Man lär sig verkligen snabbt. Jag var som ett frågetecken i början men nu känns de som att man verkligen vet ALLT. Haha.

Och ett sista tips: Tro inte på allt som står på internet! Vill du verkligen få reda på något som är lite "viktigare" ang graviditeten fråga alltid din barnmorska. Det står så mycket skit både här på Famileliv och google.

frandagett.blogg.se/

Tanya

Äldre 17 Mar 00:27

#2

Nämen då får man ta och gratulera då! :D

Tack så mycket för att du sa det, jag går nämligen själv och tänker mycket på missfall osv :/ , vet att man inte borde stressa upp sig. Jag får helt enkelt hålla ut till V.12 och dit är det ju inte långt kvar :) Grattis till lillen! :D

Nej du har rätt. När det gäller allvarliga frågor så tänker jag inte ta upp det här, det får bli med BM isf :) Och ja.. jag antar att alla knäppa frågor rullar in med tiden :P

Oj juste! En fråga! Har någon typ glosor på olika förkortningar man kan ha hjälp utav? Har lärt mig att BM betyder Barnmorska? Haha jag är en vilsen själv alltså. hjäälp!!

Lufsan

Äldre 17 Mar 07:51

#3

Hej!
Jag är 22 år min sambo är 30, vi bor i Stockholm. Jag är i vecka 4+4 nu. Vilken vecka är ni i?

Jag tog ett gravtest den 12 mars som visade ett mycket svagt plus. Trodde inte på det. Tog ett nytt igår, mycket starkare. Men sambon är inte övertygad än. Har beställt ett digitalt test, killar behöver ju se GRAVID svart på vitt.
Jag misstänkte graviditet långt innan testet. Jag, som annars sover max 7 timmar per natt, sover nu 10 timmar och vill gärna sova middag när jag kommer hem från skolan. Sen har jag kissat hela tiden och mått illa.
Så jag blev inte väldigt förvånad när det var positivt.

Det är ingen i min umgängeskrets som har barn, eller ens funderar i dem banorna. Vilket är lite svårt.
Man vill ju inte tråka ut vänner med gravididtets prat. Än är det bara min mamma och min bästa vän som vet.
Båda reagerade väldigt bra. För mig har det inte funnits något konstigt med att få barn tidigt. Tror det ligger i
mina gener. Mamma fick mig när hon var 21 och min mormor fick min äldsta moster när hon var 18.
Min sambo är ju då 9 år äldre än mig, så hans föräldrar vill gärna ha barnbarn, hans mamma väldigt gärna. Hans vänner har barn eller funderar på det. Så hans situation är lite annorlunda.

Det känns lite läskigt att bli mamma så här tidigt, eftersom jag för tillfället inte har något jobb. Går ut skolan i maj.
Men det kommer att lösa sig.

larssonanna90

Äldre 17 Mar 08:14

#4

Hej!
Jag är 20 år och min pojkvän också vi bor i stockholm.
Jag är inte gravid men har en liten son på 8 månader.
Vi hade precis (nästan på dagen :P ) fyllt 19 år när våran lilla prins blev till.
Jag fick aldrig min mens och tänkte tanken mest på skoj "tänkt om jag är gravid?". Jag och min pojkvän hade inte skydd när vi hade sex för jag inte kan käka preventinmedel och jag hade inte riktigt någonting emot att bli mamma ;). Gjorde iallafall ett graviditetstest i dec 2009 som visade positivt, vi båda två blev jätte glada men sen kom verkligeheten ikapp: Jag har inget jobb, vi bor båda två hemma och han jobbade på ett jobb där han riskerade livet varje dag.
Men allt går om man vill, april flyttade vi in i en andra hans lägenhet och min pojkvän fick ett nytt jobb (som tyvärr innebär att han måste flytta på vardagarna oh bara vara hemma på helgerna :(). Jag tyvärr är fortfarande arbetslös (fick en del erbjudanden, men så fort det kom fram att jag var gravid då fanns det inget jobb längre...)
Hursomhelst i juli 2010 föddes Jason, fast en månad förtidigt så vi fick vara kvar på neontalen ett tag vilket var väldigt jobbigt :(.

Skulle vilja ha en till liten knodd, men får nog vänta tills Jason blivit lite äldre och jag arbetat lite.

Jag tycker att det är bra att få barn tidigt, känns som att man orkar mer, är med avslappnad och är mer spontan och öppen till nya grejer och chansen är mycket större att man får uppleva barnbarn och barnbarnsbarn ;) + att förlossningen brukar gå mycket smidigare och lättare.
Nackdelen för min del är att jag känner min väldigt ensam i vuxenvärlden, har inga kompisar som har barn och har man inte barn så förstår man inte riktigt fast man tror det.
En annan sak som är tråkig är att man ofta får "bitch"blick av äldre mammor och många konstiga blickar från andra. Men utlänska människor brukar iaf komma fram och frågahur gammal jag är och det är mycket trevligare :) (tydligen ser jag yngre ut än vad jag är haha)

Förkortningar som kan vara bra att veta: UL = Ultraljud RUL= Rutinultraljud
Ett tips jag har är om du ska amma, köp en skön fotölj men fotpall som är lätt att komma upp ur. Den har räddat mig många nätter :)

Vart bor ni? :)

Läs gärna min blogg: ingenharlust.blogg.se

Tanya

Äldre 17 Mar 08:51

#5

Lufsan skrev 2011-03-17 07:51:30 följande:

Hej!
Jag är 22 år min sambo är 30, vi bor i Stockholm. Jag är i vecka 4+4 nu. Vilken vecka är ni i?

Jag tog ett gravtest den 12 mars som visade ett mycket svagt plus. Trodde inte på det. Tog ett nytt igår, mycket starkare. Men sambon är inte övertygad än. Har beställt ett digitalt test, killar behöver ju se GRAVID svart på vitt.

Jag misstänkte graviditet långt innan testet. Jag, som annars sover max 7 timmar per natt, sover nu 10 timmar och vill gärna sova middag när jag kommer hem från skolan. Sen har jag kissat hela tiden och mått illa.
Så jag blev inte väldigt förvånad när det var positivt.

Det är ingen i min umgängeskrets som har barn, eller ens funderar i dem banorna. Vilket är lite svårt.
Man vill ju inte tråka ut vänner med gravididtets prat. Än är det bara min mamma och min bästa vän som vet.
Båda reagerade väldigt bra. För mig har det inte funnits något konstigt med att få barn tidigt. Tror det ligger i
mina gener. Mamma fick mig när hon var 21 och min mormor fick min äldsta moster när hon var 18.
Min sambo är ju då 9 år äldre än mig, så hans föräldrar vill gärna ha barnbarn, hans mamma väldigt gärna. Hans vänner har barn eller funderar på det. Så hans situation är lite annorlunda.

Det känns lite läskigt att bli mamma så här tidigt, eftersom jag för tillfället inte har något jobb. Går ut skolan i maj.
Men det kommer att lösa sig.

Allt jag vet just nu är att jag är i vecka 7

Ska dock till MVC idag för första gången och få bättre info om knytet

Menar du att du går gymnasiet då? Jag var nämligen själv efter ett år i skolan hade dock turen att bli med barn året efter jag gått ut! Men min psykologilärare (som är en ängel) berättade att det finns grupper för unga mammor, du kan antingen googla upp det i ditt område eller så kan du fråga din barnmorska sa han.

Och på jobbfronten ser det exakt likadant ut för mig. Jag har nyligen varit på en intervju men då visste jag ju inte att jag var gravid :S Så fårgan är vad som händer om jag får jobbet och sen berättar att jag är gravid?

Men allt jag vet är att så länge hjärtat är med i det här beslutet så kan du gå hur långt som helst, barn är en enda stor utmaning, man får kämpa hårt för dom

Tanya

Äldre 17 Mar 09:01

#6

larssonanna90 skrev 2011-03-17 08:14:41 följande:

Hej!
Jag är 20 år och min pojkvän också vi bor i stockholm.
Jag är inte gravid men har en liten son på 8 månader.
Vi hade precis (nästan på dagen :P ) fyllt 19 år när våran lilla prins blev till.
Jag fick aldrig min mens och tänkte tanken mest på skoj "tänkt om jag är gravid?". Jag och min pojkvän hade inte skydd när vi hade sex för jag inte kan käka preventinmedel och jag hade inte riktigt någonting emot att bli mamma ;). Gjorde iallafall ett graviditetstest i dec 2009 som visade positivt, vi båda två blev jätte glada men sen kom verkligeheten ikapp: Jag har inget jobb, vi bor båda två hemma och han jobbade på ett jobb där han riskerade livet varje dag.
Men allt går om man vill, april flyttade vi in i en andra hans lägenhet och min pojkvän fick ett nytt jobb (som tyvärr innebär att han måste flytta på vardagarna oh bara vara hemma på helgerna :(). Jag tyvärr är fortfarande arbetslös (fick en del erbjudanden, men så fort det kom fram att jag var gravid då fanns det inget jobb längre...)
Hursomhelst i juli 2010 föddes Jason, fast en månad förtidigt så vi fick vara kvar på neontalen ett tag vilket var väldigt jobbigt :(.

Skulle vilja ha en till liten knodd, men får nog vänta tills Jason blivit lite äldre och jag arbetat lite.

Jag tycker att det är bra att få barn tidigt, känns som att man orkar mer, är med avslappnad och är mer spontan och öppen till nya grejer och chansen är mycket större att man får uppleva barnbarn och barnbarnsbarn ;) + att förlossningen brukar gå mycket smidigare och lättare.
Nackdelen för min del är att jag känner min väldigt ensam i vuxenvärlden, har inga kompisar som har barn och har man inte barn så förstår man inte riktigt fast man tror det.
En annan sak som är tråkig är att man ofta får "bitch"blick av äldre mammor och många konstiga blickar från andra. Men utlänska människor brukar iaf komma fram och frågahur gammal jag är och det är mycket trevligare :) (tydligen ser jag yngre ut än vad jag är haha)

Förkortningar som kan vara bra att veta: UL = Ultraljud RUL= Rutinultraljud
Ett tips jag har är om du ska amma, köp en skön fotölj men fotpall som är lätt att komma upp ur. Den har räddat mig många nätter :)

Vart bor ni? :)

Det är exakt likadant för mig just nu. Min sambo bor jag just nu med i en etta och det är en enorm stress för oss att hitta en tvåa (minst) så fort som möjligt .. Båda våra familjer är så exalterade att de otroligt nog erbjudit sig att ge oss gamla/nya saker till barnet så för det är jag ENORMT tacksam över då vår ekonomi är väldigt knaper i dagsläget.

Min sambo jobbar just nu som snickare och har jag tur kanske jag får ett deltidsjobb om dom inte blåser av mig pga min graviditet

Men det är bara att kämpa vidare

Jo tack, jag har inte gått ut till allt och alla än om min graviditet, bara min och pojkväns familj, jag tänkte vänta tills V.12 för att vara 100% säker på att barnet är här för att stanna. Men jag kan tänka mig att det inte blir särskilt roliga miner från de flesta håll

Tack för tipset! Vi bor just nu i Huddinge

Vart bor ni?

caroline88

Äldre 17 Mar 09:27

#7

Jag var 22 när jag fick min dotter som nu är 7,5mån.. Min sambo var 32..

Vi försökte inte bli gravida iom att jag håller på att plugga.. Så det kändes inte riktigt lägligt.. Men vi ångrar oss inte en sekund! Det bästa vi har gjort, utan tvekan!

Ni har så mycket roligt framför er så du anar inte!

larssonanna90

Äldre 17 Mar 14:27

#8

Tanya skrev 2011-03-17 09:01:35 följande:

Det är exakt likadant för mig just nu. Min sambo bor jag just nu med i en etta och det är en enorm stress för oss att hitta en tvåa (minst) så fort som möjligt .. Båda våra familjer är så exalterade att de otroligt nog erbjudit sig att ge oss gamla/nya saker till barnet så för det är jag ENORMT tacksam över då vår ekonomi är väldigt knaper i dagsläget.

Min sambo jobbar just nu som snickare och har jag tur kanske jag får ett deltidsjobb om dom inte blåser av mig pga min graviditet

Men det är bara att kämpa vidare

Jo tack, jag har inte gått ut till allt och alla än om min graviditet, bara min och pojkväns familj, jag tänkte vänta tills V.12 för att vara 100% säker på att barnet är här för att stanna. Men jag kan tänka mig att det inte blir särskilt roliga miner från de flesta håll

Tack för tipset! Vi bor just nu i Huddinge

Vart bor ni?

Kollar ni efter andra hands lägenheter också? Prata med folk, det är så vi fått lägenhet :).
Ta emot allt ni kan, gammlat som nytt men spar så väldigt mycket på det. Det ända vi köpt nytt är vagnen och vi har köpt sköt bordet begagnat och när Jason var typ 5 månader köpte vi en begagnad spjälsäng annars har vi fått allting :) Kläder har vi bara köpt för att vi velat inte behövt för det har han fått så mycket iaf :)

Eftersom du är så tidigt gången så berätta inte än att du är gravid, vänta tills det börjar synas ;).
Hur reagerade era familjer när ni berätta.
Vi bor i Åkersberga.

Läs gärna min blogg: ingenharlust.blogg.se

Tanya

Äldre 17 Mar 15:15

#9

larssonanna90 skrev 2011-03-17 14:27:58 följande:

Kollar ni efter andra hands lägenheter också? Prata med folk, det är så vi fått lägenhet :).
Ta emot allt ni kan, gammlat som nytt men spar så väldigt mycket på det. Det ända vi köpt nytt är vagnen och vi har köpt sköt bordet begagnat och när Jason var typ 5 månader köpte vi en begagnad spjälsäng annars har vi fått allting :) Kläder har vi bara köpt för att vi velat inte behövt för det har han fått så mycket iaf :)

Eftersom du är så tidigt gången så berätta inte än att du är gravid, vänta tills det börjar synas ;).
Hur reagerade era familjer när ni berätta.
Vi bor i Åkersberga.

Ja men precis, den som spar han har!

Mina föräldrar var mest praktiska och frågade hur vår framtidsplan ser ut och hur vi ska göra med jobb och lägenhet osv.. men jag vet att de båda vart jätteglada trotts det hårda yttre vilket märks nu när det planerar saker bakom ryggen på en när det gäller gamla föremål och presenter

haha och jag e bara i v6+2!

Min sambos föräldrar är så olika då de är skilda och har nya familjer på egna håll. hans mamma skutta av glädje och älskar tanken av att bli farmor och hans pappa som är en MC hårding satt tyst en hel kväll men har sen dess börjat planera och gilla tanken att kanske bli farfar

Jag kunde inte bett om bättre reaktioner från båda parter faktiskt.

Oj då bor du ungefär där en av mina vänne rbor, men det är ju en bra bit dit! Hur reagera dina?

Tanya

Äldre 17 Mar 15:17

#10

caroline88 skrev 2011-03-17 09:27:42 följande:

Jag var 22 när jag fick min dotter som nu är 7,5mån.. Min sambo var 32..

Vi försökte inte bli gravida iom att jag håller på att plugga.. Så det kändes inte riktigt lägligt.. Men vi ångrar oss inte en sekund! Det bästa vi har gjort, utan tvekan!

Ni har så mycket roligt framför er så du anar inte!

!! Ja jag ska bara hålla ut i 6 veckor till och sen kan bebisallvaret ta sin början

Ung och gravid för första gången!

INNEHÅLL