Mitt barn mobbar andra barn!

BUP är sjukt bra på såntdära Faktiskt!! :)

Jag vet inte vad jag ska ge för råd...hoppas dock att allt löser sig för er. Trist när det ska bli så.
Vad har BUP att säga?

de har inte sagt så mkt om mobbingen faktiskt, mest suttit o lyssnat, antytt att det handlar om tonårstrots :(
ska dit igen i veckan som kommer, då hps jag de tar oss på allvar!

ingen som har något att säga?

Rädda Barnen har även Kriscentrum för barn och unga dit även deras föräldrar är välkomna. Finns dock inte över hela landet tyvärr. Det bästa är att de tar emot barn vare sig de blivit utsatta för tex mobbing eller själva mobbat.

Googla på Rädda Barnen och kolla.
Deras föräldratelefon är jättebra och har generösa öppettider oftast till 21-21:30 på vardagskvällar.
020-786 786

Tack, jag googlade..Detta kriscentrum verkar ju vara för mer utsatta barn och där samhällets resurser inte räcker till..
Även om mitt barn inte mår bra kan det ju aldrig mäta sig med barn som är utsatta för övergrepp eller riktiga trauman..

Jag förstår att det är jobbigt för dig som förälder. Men egentligen är den enda, effektiva lösningen att flytta mobbaren till en annan skola. Ni har försökt allt ni kan och ni har vart superbra föräldrar som verkligen försöker. Men eran son kommer kanske inte sluta mobbas förens det är för sent för den mobbade. Det kanske redan är för sent. Den mobbade lider nog redan extremt mycket.

Jag blev själv mobbad genom hela min grundskolegång, så jag pratar efter egen erfarenhet. Skolan ska egentligen flytta på mobbaren om inte mobbingen upphör. Och mobbingen kan ju fortsätta utanför skolan, via nätet osv. Även anonymt. Det är inget illa menat mot dig som förälder, men jag tänker på den mobbade.

Hej Mamman! Jag sitter i andra ändan - förälder till en snart 15-årig son som varit mobbad från andra klass till sexan. Då drog vi igång hela mobbnings-planen på skolan. Och då blev det bättre för honom (inte för oss föräldrar). Det var 2 år sedan.

Det vi upptäckte på vägen var att de föräldrar som hade barn som mobbade, det var de föräldrar som var mest tacksamma för att vi fick skolan att reagera. De hade provat alla möjliga vägar men ingen hade lyssnat på dem. Så när mobbningsplanen drog igång på skolan och alla lärare var tvugna att agera - då hände något bland barnen. Vuxna ser oss, vuxna bryr sig, vuxna ifrågasätter vad vi håller på med.... (Fast jag måste lägga in en passus om att vissa föräldrar sket fullkomligt om deras ungar mobbade eller slog ner min son - dessa föräldrar tryckte upp mig mot väggen i affären och undrade vad i helvete jag höll på med.... dessa föräldrar kommer jag aldrig att kunna förändra....)

Den kille som var värst på min son, var dens föräldrar som jag fick bäst kontakt med! Att du i din tråd sträcker ut en hand visar att du vill din sons bästa. Och det kommer aldrig någon förälder att klandra dig för, jag tycker du är  jättemodig!  Det är viktigt att du är villig att prata med och lyssna till alla som har något att säga - bjud in föräldrar och barn på en fika och låt din son höra deras version. Då kanske han lär sig. Jag har gråtit så mycket för min son och för dennes mobbare. De är ju egentligen små killar som är alldeles underbara! Vi måste hitta ett sätt där deras underbarhet kommer fram! Håller tummarna för dig du duktiga och modiga mamma! KRAM!!!!