Mobbning, fritt fram i Sverige. Men brottsligt i Frankrike, varför?

Harcèlement moral, moraliska trakasserier, är det franska begreppet för ”mobbning”. Till synes samma sak, men inte helt och hållet. I Sverige är mobbning på arbetsplatsen en förseelse mot arbetsmiljön. I Frankrike och Belgien är den ett brott mot den personliga integriteten, som räknas som en grundläggande medborgerlig rättighet. Den som genom upprepade trakasserier som syftar eller leder till att en persons arbetsmiljö försämras på ett sådant sätt att det kränker personens värdighet och rättigheter, skadar personens fysiska och mentala hälsa eller äventyrar personens framtida yrkesliv, döms till fängelse i högst ett år och böter på 15.000 euro."

Samtidigt stadgades i civillagen att uppsägning som orsakats av mobbning är ogiltig, vilket ger den anställda rätt till skadestånd och jobbet åter, även i det fall hon sagt upp sig själv.

I motsats till hur det är i Frankrike får de mobbade i Sverige makterna mot sig. Försäkringskassan kommer att antyda att de är psykiskt obalanserade eller överkänsliga. Facket skulle intyga att tex arbetsledaren möjligen var otrevlig, men mobbning var det inte, ty hade sådan ägt rum hade facket satt stopp för det. De skulle stycka de mobbades berättelser  i små bitar och visa att det var småsaker: en pik här, en taskighet där, inget som man blir sjuk av. Och skulle en mobbad mot förmodan få en åklagare på vagnen, skulle domstolen slå bakut. Visst, han blev ju uppenbarligen kvaddad av behandlingen på  sin arbetsplats, men hur ska vi kunna veta att dessa skadliga handlingar varit menade att tillfoga skada? Försäkringskassan oftast på mobbarens sida: bagatelliserar övergreppen, misstänkliggör offret och söker orsaken till hennes sammanbrott hos henne själv. Varför finns det ingen lag mot mobbning i Sverige som det finns i Frankrike?

Var finns det sunda förnuftet?

www.dn.se/kultur-noje/fritt-fram-i-sverige-men-brottsligt-i-frankrike