• Anonym (i)

    Gräva upp graven?

    min lill* kom och gick för tre år sedan, helt chokerad då gjorde jag (vi) valet att begrava kistan.. nu ångrar jag mig så grovt, ångrade mig nästan genast men har inte kunnat ta tag i saken.. 

    Tanken på att den lilla kroppen ligger nere i den kalla marken gör så ont, jag är jätte dålig på trädgårdsskötsel så jag blir aldrig nöjd med hur det ser ut där. Jag hatar att gå dit, jag vet att det står jultomtar mm kvar där än.. har bett alla som jag vet går dit att åka tillbaka och hämta jultomtar när julen är över osv men det gör dom inte... 

    Jag hatar att bo här men när jag flyttade fick jag så dåligt samvete över att jag flyttade ifrån h*n, att jag inte besökte graven på födelsedagen osv..

    Jag vill att graven grävs upp, att kistan kremeras och sedan placeras askan i minneslunden.. går det?
    Är det för sent? kistan kan ju inte ha luckrats upp på tre år så det borde väl gå?

    jag vill inte ha någon gravplats mer! det gör ont i hela kroppen!!!!!!!!

    hjälp mig! 

  • Svar på tråden Gräva upp graven?
  • Anonym (kristina)

    Vänd dig till kyrkan- de borde kunna svara på din fråga och också hjälpa dig med dina känslor runt gravplatsen.
    Önskar dig allt gott!

  • Anonym

    Jag tror att det krävs mycket speciella skäl för att bryta griftefriden, men som sagt på pastorsexpeditionen/kyrkogårdsförvaltningen borde de kunna svara på dina frågor. Om det är trägårdsskötsel biten du tycker är jobbig har ju många kyrkogårdar möjlighet att betala för plantering, ogåräsrensning mm.

    Hoppas att du kan hitta en lösning som gör att du kan må bättre.

  • Seroster

    Det är INTE lätt att bryta griftefriden av estetiska skäl.
    Det är knappt att du får öppna graven under en mordutredning.


    Vad du än tror är sant nu kommer du förmodligen inse är fel.
  • Jesper f

    TS, jag beklagar verkligen den ofattbara förlust du har gått igenom. Är det själva fenomenet med att någon är begravd i jorden som du har svårt att förlika dig med, eller är det själva platsen, att du av olika anledningar inte förmår/kan/orkar gå dit, och att det skapar någon form av skuldkänslor?

    Det är mig veteligen, inte så vanlgit att man får det beviljat, men omöjligt kan det knappast vara. Däremot kan jag tänka mig att dom vill ha starka själ till varför, om det ska övervägas. Är det här något som har växt fram, eller är det en känsla som kommit ganska plötsligt?

  • Farfalla

    Eftersom man kan få det beviljat, så är det inte omöjligt! Så ge det ett försök ts om det är så ditt och barnets pappa känner.

    Har ni pratat igenom det tillsammans känner pappan likadant? annars kan som någon skrev kyrkogårdsförvaltningen sköta det..

    Beklagar sorgen!

     http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=658495 Detta kanske inte hjälper dig, men dom kan iaf kanske ge dig mer info!

     

  • Anonym

    nästan alltid går kistan och kroppen sönder vid en flyttning. i vår kyrkogård gjorde dom fel och la fel kropp i fel grav istället för att byta bad dom de anhöriga att byta plats för att kropparna kunde gå sönder samt kistan och då var dem ändå dött rätt snart innan deras begravning. er har ju legat ett tag :/

Svar på tråden Gräva upp graven?