3barn, kris..Ingen ömhet, bråkar för minsta lilla

Hej!
Din man känner sig avvisad av dig sexuellt och du känner dig avvisaad av honom när det gäller ömhet, prat och gemensam tid. Jag tror inte att ni förstår varandras olika språk utan tolkar varandras beteende som brist på kärlek och engagemang. Ni har också under kort tid fått flera barn och mist ett. Det verkar inte som att det finns brist på kärlek mellan er. Mitt förslag är att ni går och pratar med en parterapeut/familjerådgivare. Ni har fastnat i negativa spår, ni behöver prata mer känslor med varandra och kunna närma er varandra på olika sätt. Vänta inte!
Hälsningar
Gerd

Han vill inte .... Han vill inte prata med par-terapeut
Han bestämde sig i lördags 23april.. att han inte älskade mig..

Han har inte velat lösa problemen med mig utan har i 1månads tid velat vara ifred o tänka själv...

Han har bestämt sig.. Han stänger in sig i sig själv o har kommit underfund med att det är så det är..

Han är elak... Han hatar mig? Vad har jag gjort som är så hemskt? När vi pratade så greppade han efter "halmstrån" för det kunde vara anledningar som att "jag inte lyssnar på honom" osv sånt som han gott o väl kunde ha sagt när vi hade förhållandet..eller? Jag har ju försökt nå honom men nu säger han att som han känner nu så vill ha inte o han försöker tränga ur mig ur mitt eget hem genom utfrysning o elakhet.... 

HUr kan allt bara vända sådär?

Jag känner mig bara så dum...så lurad... hur kan man ta en familj från sina rötter o dra iväg med oss om han är osäker??? Hur kan han lura mig med lycka om han inte älskade mig? 

Hej!
Det är svårt att säga vad som hänt med din man och varför han gör som han gör. I så fall måste man prata med honom om hur han tänker och känner och vad det är som gör att han kommit fram till att ge upp ert förhållande utan att prata mer med dig om det. Jag förstår att du är förtvivlad som befinner dig i den här situationen. Det verkar inte som att du kan göra någonting nu för att nå honom eller förändra läget. Det han upplever om dig kan vara väldigt mycket hans egen upplevelse och det behöver inte betyda att du gjort något hemskt mot honom. Ni skulle verkligen behöva prata med varandra på ett lugnt sätt för att du bättre skulle kunna förstå (och kanske även han). Ibland går det att reparera skadade relationer men jag tror i så fall att ni behöver hjälp.
Hälsningar
Gerd

fast det går inte att prata med honom.. Han är totalt ointresserad... 
Han påstår att han försökt så himla mycket med att få allt att fungera... Men detta "enligt honom" genom att "hålla käften"  ?

För 3år sedan så frågade jag honom "när jag upplevde småproblem" om vi inte skulle gå o prata med någon... Men då fick jag bara höra att jag letar problem i förhållandet..
Nu säger han att vi har kommit förbi det stadiet.. och jag blir lite småarg när han säger så.. för inte fasiken har  han försökt något. Var hans kärlek inte tjockare? 

Jag vill vara mamma, jag har gett all min tid till barnen, jag har satt mig själv åt sidan... men det är inget jag grämmer mig över, tvärtom, mina barn ger mig så mycket... och ja, det sociala med massa vänner har försvunnit lite, men det grämmer jag mig inte över heller... Han har träffat vänner o ibland har vi middagar här....

Men det duger inte... vårt liv är syrefattigt, vi pratar bara om barnen.. Hallå??? Jag går hemma o sköter dem o hemmet.... vad annat har jag att berätta om då han frågar om min dag?.....

äsch.... Så tråkigt alltihopa...