Hund morrar åt barn!! Hjälp!

Han känner sig osäker på din son och att du klappar till honom ökar bara osäkerheten och förvärrar problemet. Många hundar har svårt att tolka barn som är impulsiva,högljudda och har ett "konstigt" kroppspråk i hundögon. Se till att barnet blir en resurs för hunden, den som ger gotte,kastar bollen mm. Se till att hunden har en plats dit barnet aldrig har tillträde, en plats som är hans och som ingen stör honom på. Det är ju svårt att ge råd när man inte vet i vilken situation han nafsade. Att han morrar är bara sunt, han varnar och talar om att han känner sig osäker med din son nära och därför bestraffar man inte morr, det är det enda språk hunden har. En "sjuk" hund varnar inte utan hugger direkt fast många gånger kan man se på hela hundens kroppspråk att den är obekväm med situationen.

Jag tycker faktiskt du gör bäst i att omplacera hunden. Slå den med en sopborste?!  HUR löser det problemet?! Ja jag vet att TS vill ha hjälp i tråden, inte tala om för henne att det var fel men jag förstår inte hur man ens kan tänka tanken att slå till hunden

Du gjorde ju inte saken bättre genom att ge hunden stryk med en sopborste, men det vet du redan säkert.

Inga levande varelser blir tryggare individer av stryk.

Det låter med dina få meningar att du har en hundsyn om gör honom osäker.

Hur vet du att han ser upp till dig?

En hund som får stryk av en kvast litar inte på sin ägare så han gör rätt i att morra eftersom han förmodligen är rädd.

Jag tycker absolut att du ska omplacera honom.

Han litar på mig! Och om ni ttror att jag hade detkul nar jag slog honom har ni fel!!Det va bara att få bort honom så fort som möjligt från sonen! Som jag skriver om ni har läst allt att han föddes hemma hos mig och han på 3 ½ år aldrig har fått stryk!  han har "sitt"ställe där barnet aldrig får gå! och detta hände mitt på gräsmattan och jag tror han hade något i munnen! Han hade full plats att gå därifrån så han var inte inträngd! Han är väldigt bossig mot sin mamma, men ändå väldigt feg hund!

Fast det du - förmodligen fullständigt omedvetet - gjort är att du skapat en association hos din hund att barn kan vara jävligt otäcka. Allt bara genom att kasta en kvast. Lär hunden att ungar är skitkul istället, är man nära dem och sköter sig så regnar det godis. Personligen tycker jag det är bättre med hundar som verbalt talar om för någon att "Nu är du för nära, håll dig undan!" än en som är tyst. Tysta hundar varnar inte innan det smäller. Nafset kom säkert för att barnet inte makade på sig trots morr, men det kan man ju bara spekulera kring.

Såhär är det, TS: Gör dig av med hunden.

Håll inte på och "jamsa" med att han är osäker, träna med barn, etc. Sånt kan man göra när det handlar om andra saker, tex osäkerhet med andra hundar och likande. INTE när det är barn inblandat.

Du kan inte ta risken att han biter. Så enkelt är det. TRO mig när jag säger att jag vet vad jag pratar om. Jag fick själv avliva en hund med samma beteende, INNAN han bet. Det var  bara en tidsfråga. 

Jag har haft hund i många år. Mycket kan man träna, men inte det här. Man gör det inte, det är för stor risk.

Jag lovar dig - du vill INTE vara med om att han biter ditt barn. En hund är en hund, hur mycket man än älskar dem så kan man inte riskera sitt barns säkerhet. Det är bara så det är. 

Har en hund det här beteendet mot  barn, ska den tas bort. Du , och inte någon annan heller, kommer aldrig att kunna lita på den kring  barn. Och barn finns överallt, även om du skulle omplacera den till en barnfri familj, så kommer det att komma barn i hundens väg.

Och det här kan du avgöra via ett forum?

Jag försöker att lära dom alla 3 (2 hundar + 1 bebis)att det är jätteroligt att leka tillsammans och det gör dom och jag gosar alltid mad hundarna när sonen är brevid(asså ursäkta stavfelen men sitter vid en pc som inte funka som den ska!!)

Jag vill absolut inte lämna bort hunden/hundarna ! Fast honom skulle jag kunna länma bort för han är lydig och snäll men hans mamma är otroligt skygg och hon är falig för laal andra och får ha munkorg när vi är ute bland folk det är bara familjen som får gå nära hemnne! Inte mitt fel för hon blev illa omhändertagen innan mig!! men hon går iväg när sonen närmar sig förmycket!

Det är ganska enkelt - det finns bara ett sätt nämligen, och tyvärr.

Man håller inte på och analyserar sånt här, utan hunden är aggressiv mot barn =bort.