Gör man inte slut för lätt/fort nu mera?

Nej, det tror jag inte. Skilja sig är baske mig inte så jäkla lätt som det framställs "Det är bara att packa väskan och gå". My ass.

Dessutom finns det inget självändamål med livslånga förhållanden, det är vår kultur som format oss att tycka det.  

Vet inte... .det där är jättesvårt. Kämpar på i mitt förhållande. familjeterapi mm. Men jag är ju inte lycklig. Men blir ju inte lycklig utan barnen heller så jag kommer nog kämpa på ett tag till. Kanske testa terapi igen.

Självklart gör man allt för sina barns skull. Man offrar sin egen lycka tom. För inte blir man lycklig utan dem heller.
Jag tror absolut man kan hitta tillbaka till varandra: läs bara kärlekens 5 språk. MEN jag och min sambo är för olika.. och det visstev i tyvärr från början.

KRAM

Många tycker man ska "hålla ihop för barnens skull". Vafan.... "SKILJ er för barnens skull" säger jag istället. Inga barn blir lyckliga av att föräldrarna håller ihop enbart för deras skull.

ja presis. jag skulle aldrig kunna tänka mig att vara utan mina barn varannan vecka och inte heller se honom/dem med en ny flickvän. Jag är lycklig med min familj och vi kan ha det riktigt bra tillsammans men har många påfrestningar, krav m.m som gör att man bråkar och är högljuda mot varandra ibland. Vissa dagar kan man bara känna att man är inte kär längre, men så kryper man ner bredvid den man älskat i 10år och känner när han kysser en godnatt att man faktist älskar varandra och inte vill leva utan varandra. trots det kan man börja bråka om nån små sak igen direkt på morgonen. visst tär bråken på förhållandet men tror också att barnen iaf mina är väldigt trygga i vårat liv som en hel familj, även jag är det. Försöker att vara noga med att visa att vi älskar varandra också

Jag anser ju att man ska gå i parterapi om det krisar förutom när kärleken verkligen är slut. Terapi ger nya vinklar o stora chanser att hitta tillbaka. MEN sen finns de som bli misshandlade i åratal, för de inte vill/vågar ta steget o skilja sig. Beror på hur förhållandet ser ut altså

Om du blir misshandlad, hånad o får ditt hem förstört lovar jag att du hellre vill ha varannan vecka än att fortsätta eller söka ensam vårdnad o riskera att pappan får barnen. Att inte kunna se sin partner med en ny är nåt man måste bearbeta.

jag blir inte misshandlad m.m.. och det vet jag att inte mina vänner eller bekanta blivit heller. de vill gå vidare.. vill gör nått mer av sitt liv, har tröttnat, är inte kär längre, dåligt sexliv m.m m.m m.m

Det VET du inte. Det är inte alla som vill säga det. Förutom att man kan bli misshandlad, kan man bli väldigt dåligt respekterad och därmed stoppad i att leva. Är man inte kär längre kan ingen terapi rädda förhållandet.

Jag håller med dig, visst lämnar många ett förhållande väldigt lätt. Som Linda1976 skrev, så är det ingen lätt sak att skilja sig och man ska inte stanna kvar i ett förhållande enbart för barnen skull. Har själv vuxit upp med skilda föräldrar och anser att för barnens skull ska man försöka och kämpa för sitt förhållande. Alla barn mår bäst av att ha sina föräldrar tillsammans (självklart inte i de förhållanden där misshandel, missbruk eller liknande finns).
Dagens samhälle har blivit mycket mer individ inriktat och att tänka på sig själv i första ledet. Hur vi löser våra problem, kämpa, fly, bråka, omtänksamt m.m. tar våra barn med sig och lär sig själva hur de ska lösa sina framtida problem.
Själv erkänner jag att jag har inte fått lära mig att lösa problem konstruktiv. Det har jag nu fått lära mig som vuxen, när jag själv fick problem med mitt äktenskap.
Jag önskar dig all lycka till, med att lösa era problem.

Jag tillhör dom som absolut inte tycker att man ska vara tillsammans för barnens skull.
Min mamma stannade hos min pappa tills vi var, vad hon trodde, tillräckligt gamla för att förstå, dagen dom berättade att dom skulle skiljas var som gudasänd, även små barn förstår när något är fel och ingen är lycklig.
Sen beror de ju också på vad som felar i förhållandet och sådär, allt är ju inviduellt och man vet kanske inte exakt varför ens vänner och bekanta väljer att avsluta sina relationer, man vet ju bara det dom berättar.