Varför kan jag inte bara släppa honom?

Vet du, jag hade precis likadant med min förra kille. Vi träffades "som vanligt" i ett år efter att han hade gjort slut med mig, och jag hoppades och trodde att kanske, kanske skulle han bli kär i mig igen. Det kändes ju som att han var det! Men nej, han ville inte vara ihop.

Jag klarade inte av att släppa honom förren jag bestämde mig att vi måste sluta sexa, sluta pussas, sluta kramas. Jag slutade sova över helt och hållet. (hallå svårt eller, men det går om man är tillräckligt trött på att vara olyckligt kär). Jag stod inte ut längre. Även om det var jobbigt att "klippa" med exet som jag var så rysligt kär i, så var det ännu jobbigare att må så dåligt.

Det tog.. två månader? tre? Så hade jag hunnit släppa honom, gå vidare OCH hitta en ny kille (min nuvarande sambo)

Kom på i efterhand att det var fan jäkligt taskigt av honom att "hala in mig" igen med jämna mellanrum, så jag trodde att det fanns en chans, när det aldrig gjorde det. Han skulle låtit mig gå för länge sen (eftersom han inte ville ha mig egentligen).

Tar man bort sex och närhet ur ekvationen så kommer din dimmiga romantiserade bild av honom att klarna igen.
Lycka till!

Håller med ovanstående

Gud så bra :)
Jag har fortsatt  träffa honom nu i 8 månader efter att det tog slut och det är sååå destruktivt. Han verkligen visar att jag betyder mycket för honom och allt det där. Han bjöd ut mig på en fin middag i helgen och jag var så lyckluig och kände mig så speciell, men så när han åkte hem tidigt på morgonen så kände jag att nu får det vara nog. Jag orkar inte längre!! Jag sa att det måste vara slut; jag skickade också ett långt brev där jag förklarade hur jag kände, att jag vill släppa och gå vidare och inte vill att han kontaktar mig mer. Han blev först lite arg, men sen skrev han tillbaka att han förstår och att han inte ska kontakta mig mer men att jag typ är den enda han kan tända på vilket är jobbigt. Ja, nu är det iallafall gjort! Jag måste stå fast vid mitt beslut denna gång, trots att jag sagt det 100 ggr tidigare utan att kunna hålla det.

Calipso: hörde han av sig efter att du sagt att du inte vill mer? kunde du stå emot då? Så starkt av dig!

Det verkar som att han också vill att detta ska ta slut, eftersom han inte heller kan gå vidare och träffa någon annan så länge han har mig där en gång i veckan. Klart han har känslor och är galet attraherad av mig och känner att jag är hans, men uppenbarligen är hans känslor inte 100% för att våga satsa på oss igen, vilket gör att vi måste bryta. Han ville och klarade inte av att bryta, så jag fick göra det en sista gång hoppas jag. Har ju gjort samma sak säkert 20 ggr tidigare, men nu menar jag det och han säger också att han verklgien inte ska höra av sig till mig mer. Han tar mig på allvar! Hoppas bara vi båda kan hålla ut! Jag tycker det känns jättejobbigt, samtidigt som det känns befriande. Nu kommer jag kanske äntligen att kunna träffa träffa någon ny och verkligen intressera mig för andra utan att tänka på honom hela tiden. Är så trött på att bara vara ett sex-objekt och ingen man vill spendera mer tid med. När vi var ett par var han inte alls lika galen i mig sexuellt, medan han nu när vi bara är kk är som besatt av mig och min kropp.

Jag har dock kvar honom som vän på facebook...vill inte göra något dramatiskt denna gång som att ta bort honom överallt och ignorera honom totalt, för då kommer jag bara må ännu sämre när och om jag väl stöter på honom. Vi arbetar ju trots allt inom samma koncern.

Tack för era kommentarer :)

åå vad jag känner igen mig. 
Tog slut med min tjej i vintras men vi har träffats några gånger efter det ändå för närhet, trygghet och kärlek. Jag är fortfarande tokkär i henne men hon har inte riktigt de känslorna för mig. Även om hon säger att hon fortfarande älskar mig men inte fullt ut att hon vill fortsätta vara tillsammans.

Så fort hon velat träffas så har jag gått med på det i hopp om en nystart. Mått väldigt bra för stunden när vi är tillsammans men mår sjukt dåligt efter då känslan av att bli dumpad kommer varje gång, trots att jag egentligen vet att det är slut mellan oss sedan månader tillbaka.

Sist vi träffades så kom vi överrens om att vi skulle bryta kontakten helt. Det är bara några dagar sen men jag vet inte om det är värre att inte få prata med henne alls eller att bara ha henne som kompis. Att vara kompis med den man älskar över allt annat är inte lätt men att aldrig få prata med henne mer? får mig nästan att känna som halva jag har dött/försvunnit.

Men som ni också har försökt och har kommit fram till så att träffas och hoppas är inte ett bra alternativ. Man mår sjukt dåligt av det i längden. Även om man inte vill ge upp..

Exakt så är det! Han ger mig små förhoppningar då och då och vill inte bryta med mig helt, eftersom han ju är nöjd med läget som det är. Han vill inte att jag ska gå vidare eftersom det ju passar honom bra att ha någon att gå till sådär en gång i veckan när lusten faller på. Och jag kan inte stå emot när han hör av sig, eftersom jag varje gång hoppas att han ska ändra sig. Hade det bara varit sexet så hade jag släppt för längesen, men han verkar tycka om mig så mycket mer än bara för sex. Han är beroende av mig på nåt sätt och vi kan sitta och prata i timme efter timme, dricka vin, ha mysigt och allt känns som förr. Han frågar varför jag inte bjuder med honom till mina föräldrar som förr och massor med sånt som får mig att tänka efter. Han bjuder ut på middag, han säger att han saknar mig och längtar efter mig och att jag är hans drog. Klart man har hoppats!! Jag har försökt prata med honom om detta, men han vill inte prata om känslor och ville inte göra när vi var tillsammans heller. Han har svårt för sånt och jag har slutat fråga efter 8 månader. Känns så B och så destruktivt och jag är så arg på mig själv för att jag är så svag. Men samtidigt så vet jag att det enda rätta är att bryta helt. Inte vara vänner, inte prata....till slut släpper man taget. Jag har väl inte heller velat släppa taget innan, utan varit rädd för att missa ifall han möjligtvis skulle ändra sig, men de ändrar sig ju inte så länge de får vad de vill ha! Där finns en liten liten möjlighet att de kanske ändrar sig om man helt slutar ses. Med största sannolikhet förlorar jag honom helt o hållet då, men åtminstone så är chansen större att han kanske inser att han kanske ändå inte vill förlora MIG...inte bara min kropp!

Anonym kille : så ditt ex är också med på att ni måste bryta? vad säger hon? är det för att hon bryr sig om dig eller för att hon också behöver släppa och gå vidare?

vi kanske ska hjälpa varandra här för jag bröt också för 3 dagar sedan och det känns hemskt att inte kunna prata med honom längre. Hur ofta träffades ni för sex? Brukade hon sova över och gav dig lite förhoppningar? Eller var hon hela tiden ärlig?

Ja mitt ex är också med på att vi ska bryta. Hon klarar inte av att gå vidare riktigt heller utan faller hela tiden tillbaka på tryggheten och närheten hos mig. Men inte såpass att hon vill försöka igen. Så vi båda har väl fattat att vi behöver bryta mer än vi gjort.

Vi har träffats ungefär 1 gång i månaden men sovit över hos varandra i 4-5 dagar åt gången. Vi bor ca 30 mil ifrån varandra.
Hon har faktiskt varit ärlig hela tiden och sagt att hon inte vill att vi ska bli tillsammans igen. Men hon visar en helt annan sak än hon säger. Får sms om att hon vill kramas och ha sex och när vi träffas så gosar vi mycket. Hade hon inte sagt att hon inte vill att vi ska vara tillsammans så hade jag trott att hon var riktigt kär i mig. Det är så det märks och känns.
Sen vetskapen om att hon fortfarande älskar mig(men inte tror på oss som par) gör det ju inte lättare att släppa henne. Man funderar ju hela tiden på hur man ska kunna få den andra att bli kär i en igen. Finns kärleken kvar borde ju gnistan gå att tända igen? vill man ju alla fall tro.

TS: Tänker precis som du skriver också. Att man vågar inte släppa taget ifall de skulle ändra sig. Men så länge som man går med på exets villkor för sex och närhet så går det nog inte ändra. Med tiden så inser väl antingen exet vad de gått förlorat eller så inser man själv att man trots allt får det bra.

Men känslan av att bli dumpad och inte känna sig älskad av den man älskar mest är ju en känsla man inte ens vill ge sin värsta fiende...

 

Så du menar (anonlym kille) att ni ändå har kontakt på telefon och fb? Jag tror inte mitt ex och jag har så mycket att prata om faktiskt. Jag har också insett att jag mår mycket bättre utan honom, även om jag såklart tänker på honom mycket. Orkar inte med ovissheten längre och att vara den som älskar mer! Så destruktivt!

Skumt det där med ditt ex. Hur kan man ha starka känslor och älska någon men ändå bestämma sig för att man inte vill ha en framtid eller relation med människan??? har hon berättat för dig varför?

Facebook har vi tagit bort varandra från men lite kontakt via sms har vi.
Jag har mer eller mindre levt hennes liv tiden vi var tillsammans då jag flyttade till henne(innebar ny stad för mig). Så för mig är det väldigt svårt att tvärt bryta som vi försöker med. Även nu efter vi gjort slut men ändå träffats har jag tagit del av vad som händer i hennes liv vilket får mitt liv nu när jag är själv att kännas tomt och meningslöst. Är nästan som mitt liv och framtid ryckts bort från mig. Det gäller väl att hitta nåt att sysselsätta sig med och hitta tillbaka till ett liv igen.

Jag vet att hon har känslor för en annan kille, det har hon berättat. Och de har kommit efter att vi gjort slut. Hon är också olyckligt kär i honom så de träffas inte, han vet dock om hennes känslor för honom. Låter som en enda sörja detta.. :)
Men alla fall så säger hon att hon inte kan ge mig 100% kärlek pga detta och vet inte hur hon skulle göra om han en dag kommer och säger att han vill ha henne.
Så på nåt sätt vill hon väl inte försöka igen för att inte såra mig. Hon har helt enkelt bestämt sig för det trots att hon har känslor för mig fortfarande. Hade varit så mycket enklare om hon inte haft det..

Låter ju skönt för dig om du märker att du mår bättre utan honom. Hoppas jag kommer till det läget snart med :)