Jag kan inte handskas med arga människor

Vet din sambo om att du förlorar känslor för honom när han är arg? Om han visste kanske han anstränger sig mer för att vara civiliserad.

Tror att du kan behöva bearbeta detta tillsammans med en psykolog eller terapeut. 

Nej, det har han ingen aning om. Jag påpekar ofta att han inte behöver låta så arg och han vet även att jag tycker det är obehagligt. Däremot tror jag inte att han förstår allvaret.

Men det är svårt att veta hur man ska ta upp något sådant utan att såra...Det vore kanske en bra idé, men känns lite fånigt att säga som det är.

Säg det när han inte är arg eller irriterad. Jag tror att han föredrar att veta det nu medan han har en möjlighet att ändra på det, snarare än sen när dina känslor för honom har försvunnit helt. Du berättar ju för att du vill att ni ska ha ett bra förhållande, finn ditt stöd i det.

Jag har omvända problemet. Har svårt för folk som är vaga i sina åsikter och bara viker undan (och ev. snackar skit) istället för att säga ifrån när de tycker att något är fel. T ex en kompis flickvän som man har träffat av och till i tio år och jag vet fortfarande inte om mänskan gillar mig eller hatar mig. Andra påstår att hon gillar oss men jag tycker inte hon ger uttryck för nånting. Skumt bara. Orka...

Min man är den snälle, så honom har jag lärt att bita ifrån, annars hade han inte klarat sig så värst länge. Och han har till sist lärt sig att allt inte är riktat mot honom heller. Han behöver inte välja att ta åt sig när jag blir arg på min dator eller världens orättvisor eller när någon annan i hans omgivning bara har en dålig dag, då måste man nog utveckla mer skinn på näsan för sin egen skull.

Och åt andra hållet så har jag fått lära mig att lägga av, när någon markerar att nu räcker det så är det time out.  Alla lugnar ner sig fem minuter och sen fortsätter man diskutera i sansad ton om det saken gäller och undviker ord som "aldrig", "alltid" och "Men den gången när..."

Den som skriker högst har inte rätt, men man måste lära sig att samspela kring de negativa känslorna och även få lov att reagera ut dem, men så att det blir hanterbart för båda. Jag kämpar och jobbar på mitt och han på sitt, och ingen har nått hela vägen än. men vi jobbar på det.

Jag har också svårt för människor som blir arga utan anledning. Speciellt de som är en tryckkokare. Det händer nåt litet och de explodera. Jag tycker attt de är vuxna och får säga ifrån i tid. Inte explodera mot mig när jag inte gjort nåt. Jag tycker det är argsinta som behöver psykolog och lära sig behärska sig och släppa ut lite i taget.