Vårdepression - nån mer där ute?

jag visstte det. alla är så vårlyckliga och glada 

Hej! du är INTE ensam!  Jag blir alltid nere på vråen o framåt sommaren. På våren och sommaren finns det såna krav o förväntingar på en att man SKA vara så äckligt LYCKLIG och att man ska GÖRA en massa saker hela tiden.

Eftersom jag inte har några vänner (vilket jag saknar extremt mycket) att göra alla dessa roliga aktiviteter med, känner jag mig extra ensam på våren o sommaren. så verkar det ju inte vara för dig, men känslan av nedstämdhet kanske vi ändå delar.

För mig blir det lite bättre om jag ser till att vara upptagen och även av att träna utomhus. Även om det är jobbigt att se alla andra som springer två o två, som de flesta kvinnor verkar göra.

Titta här: www.psykologiguiden.se

Där står det om årstidsdepressioner.

Alltså jag är absolut inte deprimerad, jag jobbar och åker till sommarstugan och åker o badar och emellanåt tycker jag att det är härligt. Men jag känner dels som att mitt "grundläge" är mer nedstämt, dels att jag är mer trött på våren o sommaren, och ungefär i början av september brukar jag känna som en energikick igen, sen går det uppåt och jag älskar vinter o snö. På vintern är jag verkligen mer uppåt än andra runtomkring mig.

Om du läste på psykologiguiden så står det ju att vissa har svårt med övergången till våren och att man inte hittat nån förklaring till varför men att de tror att mörker/ljus är viktiga faktorer. Jag vet inte, men jag känner verkligen som att det är den sociala pressen som gör mig nedstämd. Hos oss är plötsligt alla grannar ute och babblar hela dagarna om hur underbart allt är och jag har svårt för sånt.

Hur känns det för dig då, när brukar det släppa för dig? Har du hittat nåt som gör att det känns lite bättre för stunden?

Jag har "all year round" depressioner ^^
nej men jag är känslig vår, höst och vinter

bara senvåren, sommaren och tidig höst som jag känner mig på topp, annars är det nästan alltid mer eller mindre deppigt (och kan om jag inte ser upp leda till en depression)
trött, ångest, seg, osocial

tänker spara ihop en massa pengar och dra till Canarie öarna, ser ingen annan utväg just nu.

Jag lider inte av någon vårdepression, men däremot min pojkvän eller jag vet inte om han är det längre då han avslutade vårt förhållande pga att han inte tror sig orka ha ett förhållande. Min fråga blir till dig, är det en känsla som du känner igen, att du inte vill ha någon nära dig och behöva tänka på? Jag har startat en tråd (med rubriken vårdepression) men inte fått något svar, kanske kan du göra mig lite klokare om du läser den.

Oavsett depression eller inte så tror jag att vi människor tror att alla andra är så mycket lyckligare och har så många fler vänner, men samhället har ju blivit så att vi knappt hinner med varandra längre... mycket ledsamt tycker jag