• 28032008

    5 veckor, utvecklingssprång eller vad?

    Hej!

    Känns som om jag kastar upp en tråd var och varannan dag men vad ska man göra när man inte har så många att rådfråga och ens BVC-sköterska inte kommer med några vidare tips.

    Så här är det, min son är idag 5 veckor gammal och har sedan 1,5 vecka tillbaka blivit mer och mer "gnällig, skrikig, ledsen". Han är inte helt otröstlig (tar dock tid) och verkar inte ha speciellt ont. (lite gaser ibland)

    Men vi får inte släppa honom, inte ens för 5 minuter. Han gråter och skriker allt vad han orkar ibland även fast vi bär honom.
    Jag har nyligen läst i boken Växa och upptäcka världen om utvecklingssprången.
    Givande visst, men jag tycker inte det stämmer till 100%.

    Enligt författarna varar den stormiga perioden mellan några dagar upp till 1 vecka. Vi är nu inne på vecka nummer 2 och jag ser inga ändrar i sonens beteende.

    Han får amma så ofta som han vill (vilken är nästan varje timme), han sover mellan oss i sängen (sover dessutom bra på natten, tack och lov).

    Så.. är det någon som känner igen sig, har era barn i samma ålder varit liknande, svårt att komma till ro, sover lite på dagarna, gråter och skriker än fast man gjort allt och än fast man bär så nära man kan??

    Någon som vill dela med sig?

    (och visst skriker och gråter små barn, det vet jag... men just nu känns det som om vår son aldrig är nöjd).

    Är det ett utvecklingssprång som är extra tufft för vår son just nu, eller är det "kolik", med tanke på att det är värre på kvällarna, kan min mjölk vara "för dålig"? trots att han går upp i vikt och ammas ofta?

    ja, som sagt var.. någon som vill dela med sig. Någon som kan lugna en orolig första barns mamma...

    ber om ursäkt för ett något rörigt inlägg!

  • Svar på tråden 5 veckor, utvecklingssprång eller vad?
  • Millans hustru

    vår dotter är snart jsu år nu men vet du, när vi träffade bvc allra första gången, då var ju dottern knappt en vecka gammal. då berättade hon att när barn blir runt fyra fem veckor gamla så börjar de ta in sin omvärld på ett nytt sätt. före det så påverkar inte omvärldens intryck lika mycket om jag förstod henne rätt. Hon sa att det kunde leda till en period då barnet behöver mer närhet, ofta blir övertrött men inte kan komma till ro och behöver hjälp med detta. barn reagerar förstås olika men för oss stämde det så väl. Vår dotter var nog sig lik dagtid men på kvällen kunde hon inte komam till ro, belv tröttare o tröttare o kunde ändå inte komma till ro. hon grät o grät o till sist somnade hon av utmattning. jag minns perioden som en vecka elelr så (vi satt uppe o vaggade o lugnade i många timmar ibland in till två tre om natten!) Min hustru säger dock att jag minns allt i ett rosa skimmer *ler* och att perioden snarare var tre fyra fem veckor. Men det vände sen. Ett tips för att orka tålmodigt hålla om är att använda öronproppar. Släck gärna ner så det är bara ett mjukt milt ljus i rummet. försök vänja barnet vid att inte bära runt, kanske sitta i gungstol eller fåtölj som gungar, det tyckte jag var väldigt bra o stillsamt bara rata lugnt. försök helt enkelt minska intrycken framåt att trötheten tar över. Vad jag förstod på bvc skulel man dock inte stanna hemma o försöka skärma av barnet dagtid, det är något barn går igenom "bara". men kvällstid, om det är då det svåraste kommer, kan det förstås vara skönt att ha lugn o ro o kanske vara själva hemma. Hoppas det vänder snart för ert barn!

  • karolina106

    Det som jag först nyligen fattade med växa och upptäcka världen är att först kommer ju gnällperioden, sen utvecklingssprånget - och att gnället/oron osv ofta fortsätter även under själva utvecklingssprånget och inte upphör innan man kommit ut på andra sidan.

    Så den totala perioden med dåligt humör/orolig sömn osv  kan bli längre än gnällperioden i boken. Sen är de ju inte stöpta i samma mall alla barn, vår tjej var mer påverkad av vissa språng och mindre av andra.

    Jag tror inte alls att det är något fel på din mjölk, amningen verkar ju fungera jättebra och vikten har gått uppåt.

  • 28032008
    Millans hustru skrev 2011-05-02 16:24:30 följande:
    vår dotter är snart jsu år nu men vet du, när vi träffade bvc allra första gången, då var ju dottern knappt en vecka gammal. då berättade hon att när barn blir runt fyra fem veckor gamla så börjar de ta in sin omvärld på ett nytt sätt. före det så påverkar inte omvärldens intryck lika mycket om jag förstod henne rätt. Hon sa att det kunde leda till en period då barnet behöver mer närhet, ofta blir övertrött men inte kan komma till ro och behöver hjälp med detta. barn reagerar förstås olika men för oss stämde det så väl. Vår dotter var nog sig lik dagtid men på kvällen kunde hon inte komam till ro, belv tröttare o tröttare o kunde ändå inte komma till ro. hon grät o grät o till sist somnade hon av utmattning. jag minns perioden som en vecka elelr så (vi satt uppe o vaggade o lugnade i många timmar ibland in till två tre om natten!) Min hustru säger dock att jag minns allt i ett rosa skimmer *ler* och att perioden snarare var tre fyra fem veckor. Men det vände sen. Ett tips för att orka tålmodigt hålla om är att använda öronproppar. Släck gärna ner så det är bara ett mjukt milt ljus i rummet. försök vänja barnet vid att inte bära runt, kanske sitta i gungstol eller fåtölj som gungar, det tyckte jag var väldigt bra o stillsamt bara rata lugnt. försök helt enkelt minska intrycken framåt att trötheten tar över. Vad jag förstod på bvc skulel man dock inte stanna hemma o försöka skärma av barnet dagtid, det är något barn går igenom "bara". men kvällstid, om det är då det svåraste kommer, kan det förstås vara skönt att ha lugn o ro o kanske vara själva hemma. Hoppas det vänder snart för ert barn!
    Tack snälla för ditt svar!
    Vår bvcsköterska har inte sagt ett ord om denna fas trots att jag frågat.
    Och eftersom detta är vårt första barn så oroar man sig för allt! :D
  • 28032008
    karolina106 skrev 2011-05-02 16:47:45 följande:
    Det som jag först nyligen fattade med växa och upptäcka världen är att först kommer ju gnällperioden, sen utvecklingssprånget - och att gnället/oron osv ofta fortsätter även under själva utvecklingssprånget och inte upphör innan man kommit ut på andra sidan.

    Så den totala perioden med dåligt humör/orolig sömn osv  kan bli längre än gnällperioden i boken. Sen är de ju inte stöpta i samma mall alla barn, vår tjej var mer påverkad av vissa språng och mindre av andra.

    Jag tror inte alls att det är något fel på din mjölk, amningen verkar ju fungera jättebra och vikten har gått uppåt.
    Tack för ditt svar!

    Jag måste ha missat den biten.. jag trodde utifrån boken att gnällperioden skulle vara över vid detta lag, men sen är ju alla barn olika också.
    :D
  • karolina106

    I den åldern var vår dotter oxå ganska skrikig på kvällarna, ont i magen men det växte bort. För oss blev det bättre när hon blev bättre på att prutta ordentligt och kunde få ut störande gas själv.

    Så det behöver inte vara kolik, men kan vara knöligt i magen ändå =)

  • MarrebarreW

    Tror definitivt på utvecklingsfas! Den vid 5 veckor är (har varit för båda mina töser) tuff. Mycket bära, amma, hålla nära, väldigt lite egen tid. Knappt toabesök eller dusch, men stå ut, det går och det blir bättre!! Självklart kan det också vara magproblem och då kan minifom hjälpa.

    Det här blogginlägget skrev jag för knappt två veckor sedan när min lilla var 5 veckor, läs om du vill http://marremarielle.blogspot.com/2011/04/pjuew.html

    Styrkekram!!

  • 28032008

    Tack för att du delade med dig! Just nu känns det som om jag håller på att bli aningen knäpp. :) Sonen skriker/gråter från morgon till kväll... Han går att trösta men det innebär bära bära hela tiden. Som sagt, toalettbesök har hamnat långt ner på listan. Han verkar inte ha ont, vad jag kan se...

  • 28032008

    Tack det funderar vi på! Har dålig kunskap bara. Har tom startat en tråd om de. :)

Svar på tråden 5 veckor, utvecklingssprång eller vad?