sovtrubbel med 9 månaders!

Hej!

Oj, vad ni fått kämpa och utan något vidare stöd från BVC verkar det som

Trots allt kämpande måste jag ändå säga att ni verkar ha fått in bra rutiner. Läs igenom hans schema, så ser du att det ser helt ok ut! Visst skulle det vara toppen om han somnade helt själv och sov i sin säng. Jag kan dock bara konstatera att det är få barn som sover ostört hela natten, innan de passerat fyra år.

De allra flesta barn får någon gång efter sex månaders ålder problem med sömnen. Mer eller mindre naturligtvis. En naturlig förklaring, är att de kommer i vad vi kallar "den första separationsfasen" som gör barnen väldigt beroende av föräldrarnas närhet och trygghet. I denna fas vaknar de allra flesta flera gånger per natt och behöver hjälp att somna om. Det blir ofta ännu svårare att få dem att somna på dagen, då de kämpar emot och väcks av minsta lilla förändring.

Det lätt att misstolka dessa uppvaknanden som tecken på hunger. Vilket kan resultera i att barnets mage aldrig får vila och det i sig stör även sömnen. Ofta är det närheten som amningen ger de vill åt. Är han dessutom van att somna vid bröstet, så vill han naturligtvis tryggt somna om där igen (vilket du redan vet).

Mitt råd är att fundera på hur ni vill ha det och hur mycket det är värt att satsa på det.
Vilken metod man än använder sig av (befintlig eller egensnickrad), så fungerar det bara om ni är överens och känner er bekväma. Även om det förmodligen inte tar mer än en vecka, så behöver ni varandras stöd. Dessutom kommer ni förmodligen behöva använda den igen. Sjukdom och tandsprickning brukar ofta göra att rutiner faller ifrån, vilket är helt förståligt.
Att ni skall känna er bekväma innbär att ni skall tro på metoden. Skrikmetoden fungerar för en del, men långt ifrån alla kan anpassa sig efter den. Följden blir att de genomför metoden halvhjärtat och att barnen känner föräldrarnas ångest och oro, vilket avspeglar sig på dem.
Syftet med metoden är helt enkelt att ni på ett tydligt sätt, skall förmedla till er son att han tryggt kan somna själv. Genom att ni gör på ert sätt, likandant dag för dag så kommer han vänja sig vid detta. Precis som att han vant sig att somna vid bröstet eller i gungandes i vagnen.

Lättast är det oftast att införa somna-in-själv rutinen på kvällen, då barnet är trött. Naturligtvis kan det innebära några nätter med rubbad sömn. Hur som helst skulle jag börja med kvällarna och sedan ta tag i dagarna, då dagarna oftast är svårare att börja med.

Ni har onekligen bra rutiner under dagen, med både mat och sovtider. Två 1,5 timmar pass är precis lagom, inte förrän han är runt 1,5 år, kommer han förmodligen sova ett pass. Vad gäller nätterna verkar han sova tillräckligt. Men med tanke på hans matschema, så borde han kunna vänjas av vid nattmålet på samma sätt som ni lär honom somna in/om på kvällen.

Det är inte lätt att vara småbarnsförälder!
Även om ni trots allt kommit en bra bit på väg, tolkar jag det som att ni borde ta tag i hans sömn. Er son går det ingen nöd på. Han får både tillräckligt med kärlek, mat och sömn. Därmemot måste ditt välbefinnande få komma i fokus nu, som i slutändan påverkar hela familjens välmående.

Prata med någon som du har förtroende för och som du tycker har en bra syn på barnuppfostran. Kanske en vännnina, syster eller mamma om inte BVC fungerar.
Förutom din mans stöd, kan det helt enkelt underlätta med ytterligare ett bollplank. Du kommer behöva det vid flera tillfällen, jag lovar!

Lycka till!

MVH Christine

Tack för ditt svar! 
Det är nog det som är problemet - jag har ingen att prata med. Min mamma dog när jag var liten, BVC ger mig inget stöd och mina  vänninnor (som mest är bekanta) är mitt uppe i sitt. Mitt självförtroende sviker och jag känner mig hela tiden osäker på om jag gör rätt. Särskilt när sonen inte visar mig vilken tid han vill sova - som idag. Eller så fattar jag inte hans signaler och det får mig att bli ännu tröttare.

Så om jag förstod dig rätt så tycker du att vi ska lära honom att somna själv på kvällen och att det då kommer leda till att han sover själv på dagen? Ska jag låta honom småäta på bröstet under tiden han sover? Eller ska jag vara sträng och låta honom vakna till? 

Idag satt jag ytterligare med honom i knät under förmiddagen och kan inte hjälpa att tänka hur galet det är...att jag tre timmar om dagen sitter helt still för hans skull :).  Men som sagt, det blir så jobbigt när han inte sover tillräckligt, samtidigt som jag tycker det vi gör funkar ju bra - jämfört med hur vi hade det när han var mindre. Då han var övertrött för jämnan stackarn. Nu får han ju iallafall sova och massor av närhet dessutom... Jag är nog rädd att börjar vi mecka så förlorar vi de rutiner vi har.

... en snabb fråga till...hur gör jag de dagar det blir som idag. Nu ahr jag försökt söva honom 2 ggr sen 14.00 utan framgång. Han är jättetrött, men vill inte! (Och då pratar vi om i knät...) Ska man hoppa över tuppluren då? Annars blir det ju så sent innan kvällen?

Mina bekanta verkar tycka att jag anpassar mig lite väl mycket till bebisens tider...att jag t ex bara vill träffa andra när han är vaken. Jag hade inte rutiner som barn och tycker det är viktigt att hålla på dem, de blir rubbade tillräckligt av besök och när vi besöker andra. Tänker jag fel?

Hej!

Först och främst vill jag verkligen uppmuntra dig att antingen försöka tala med er BVC-sköterska igen eller så tycker jag att du byter BVC-sköterska, helt enkelt. Du är inte den första i så fall, skall du veta.

Jag skulle inte bli förvånad om er nuvarande inte förstått vad du går igenom och att du följdaktligen behöver stöd och hjälp. Var tydlig med vad du upplever, så kommer hon förmodligen ta dig på allvar denna gång. Min erfarenhet är att det är inte ovanligt att mammor, som förlorat sin mamma, har det extra kämpigt första tiden.

Lär man sitt barn att somna själv med snuttetrasa, napp eller mjukdjur till exempel, så är min erfarenhet absolut att de blir tryggare och kan somna in och om själva. Naturligtvis kommer din son att protestera till att börja med, men jag är övertygad om att han vänjer sig snart. Men jag är också säker på att du behöver stöd och support, för att orka genomföra detta.

Håll dig till dina tider du arbetat in, med mat och sömn. Är han inte trött när det är dags att sova, skulle jag dock avvkta och lägga honom senare. Den kvällen kanske han kan lägga sig tidigare eller senare, beroende på hur nära inpå vilan kommer kvällen. Enstaka förändringar gör sällan någon större skillnad för nästa dygn.

Vad dina vänner anser om dina rutiner och att du gärna håller på dem, får stå för dem. Jag tycker att du skall utgå ifrån dig själv. Vill du däremot vid något tillfälle göra något som rubbar era rutiner, så kommer det dock gå helt fint. Som sagt, små förändringar då och då får normalt inga konsekvenser.

Be din man ringa BVC om du inte känner dig redo för det.



MVH Christine

Tack igen, jag ska be min sambo ringa BVC denna gången!

Bara ett exempel: idag har han gäspat och visat rejäla trött-tecken nu under 2 timmar. Jag har försökt söva honom varje 15-20 min men det går inte. Han bara vrider sig som en banan och gallskriker. Och jag stortjuter också...för jag vet ju att han ÄR trött! Annars fattar jag inte varför han gäspar och är grinig? Och han åt ordentligt med välling innan första sövningen så mätt är han! 

Har försökt med snutte/gosedjur men han bara leker med dem! Helst vill han inte ha täcke på sig heller... 

Men det enda är någon typ av "metod" där han ligger och är arg tills han somnar?(så klart går man in och stoppar om...men den här lilla knyttet kommer gallskrika så fort vi läggar ner...)
 

Hej Igen!

Bra att din sambo skall ringa BVC.

Som sagt, metoder kan se väldigt olika ut. Huvudsaken är att man gör lika och att man låter barnet till slut somna där det förväntas sova.

Jag hade själv svårt för att låta mina barn skrika sig till sömns, utan att jag gjorde något. Min metod gick ut på att lägga barnen i sina sängar. Sedan satt jag bredvid sängen. Tog upp dem i famnen om de protesterade högljutt, lugnade dem i famnen (sittandes på stolen, inget gungande!) och lade ned dem igen när de lugnat sig. Så höll jag på tills de somnade. För att göra detta så kort som möjligt bör man dock veta att barnet är trött.

Hur som helst, jag hoppas verkligen att ni kan få stöd från BVC snart!

MVH Christine