Hanna 77 skrev 2011-05-06 13:29:08 följande:
Jag undrar detsamma som TS. Min son är 2 år och 4 månader och han gick på pottan ett tag när han var ca 20 månader men nu är han nästan rädd för pottan och för toaletten (vi har en sådan rng som gör den mindre). När vi byter blöja på honom och tar av den smutsiga blöjan blir han nästan hysterisk och skriker "jag vill ha blöja på mig" så fort den gamla åker av. Det är som att han är rädd att kissa på sig. Jag köpte fina kalsonger med Bamse (hans favoritfigur) på men då blev han skitsur och tog dem av mig och kastade iväg och sa "jag vill inte ha kalsonger". Han har gjort det tydligt att han inte vill pott-träna utan föredrar blöjor. Vi har sagt till på förskolan att försöka få honom att gå på pottan där men han är inte det minsta intresserad. Jag är less på blöjor! Jag har en liten spädis också som använder blöjor så jag skulle gärna se att den stora slutar med blöja nu. Kanske ska testa annawestergrens metod...
Alla barn är olika - alla mognar olika och man ska aldrig stressa ett barn till en sån här sak. Dessutom är killar oftast senare än flickor, försök göra toa-stunden till något roligt först med blöja på, te sätta sig på toalocket när det är stängt och ta med en bandspelare med barnsåger att sjunga med i, eller stå på toan själv och borsta tänderna, göra toan vanlig i vardagen - det får den att verka mindre läskig sen när det väl gäller... "glöm" stta på honom en blöja nån gång, eller nu när det blir sommar och varmt - låt han gå naken jämt - går han in naken och kissar på golvet eller mattan så torka upp det - no big deal!
Att ett barn tar lite längre tid på sig är inget misslyckande - jag har hört om barn som känt att blöjan varit en tryghet precis som nappflaska och napp - jag har gjort samma sak med dom 2 sakerna till mina barn - men så har jag alltid varit med dom, kastar man bort något kan man få tillbaka det ett par gånger - sen tröttnar jag t.ex och tar inte upp det något mer - samma sak var med amningen med min äldsta - han bet min nåt så fruktansvärt en gång när han var runt året (ja jag ammade han ganska länge) och då sa jag med arg ton i rösten, riktigt på skarpen "aj det där gjorde ont på mamma, nu får du ingen mera tutte" han frågade aldrig om den igen - han var mogen att sluta långt innan det tror jag... Samma sak var med nappen - jag sa "nu tycker jag att ni pojkar är för stora för nappen så jag tycker ni ska kasta den" det tog ungefär 3 eller fyra dagar med några vanliga meningar då och då om dagen när dom hade nappen i mun sen kastade dom napparna självmant i sopen och resten gav dom till katterna på skansen och har inte frågat om dom igen.... Samma sak med nappflaskan, jag sa att dom fick dåliga tänder av att ligga och sova med nappflaskan och jag frågade om dom verkligen ville ha tandtroll som gjorde stora hål i deras tänder - dom svarade nej och började dricka välling i mugg innan tandborstningen efter det.... Sen blev det vatten och det dricker dom fortfarande innan dom lägger sig... (dricka vatten, borsta tändena, gå på toa i den ordningen annars springer dom upp efter 10 minuter igen haha)
Jag tror att allt går bra bara man inte gör någon stor sak av det och kanske bara nämner vissa saker i förbifarten då och då, ett par gånger om dagen tills barnet "tror att det är deras idé" och aldrig göra det till ett misslyckande om dom inte vill helt plötsligt utan bara stärker dom i sitt beslut! Man märker ganska snart om ens barn är mogna eller inte som förälder...