PCO-S ska man vara riktigt orolig?
Hej!
Vi har försökt få barn sen förra sommaren. Jag slutade med p-piller i aug och har ätit det sen jag var 16 år. Jag är nu 29 och minns att min mens var oregelbunden när jag började med p-piller men det var ingen som sa ngt om det då.
Fick mens tre ggr under hösten 2010 och sen i dec har jag inte haft ngn mens. Var hos barnmorskan i feb som trodde jag hade ägglossning och bad mig skynda hem och mysa m min kille. Om jag inte fått mens i slutet av feb och visade negativt så skulle jag boka tid hos en gynekolog.
Ingen mens kom och jag fick tid i mitten av mars hos gyn. han såg klart och tydligt att jag hade PCO-S..
Jag åt Provera och var och tog prover. Proverna visade sen att jag har en nedsatthet i Sköldkörteln.. så nu äter jag Levaxin.
Från att inte haft en sjukdag från jobbet på 8 år och aldrig vara hos läkaren kändes det nu som min kropp håller på att falla ihop.
Den gyn jag var hos skulle gå i pension så jag fick boka in hos en ny.. efter att ha väntat 7 veckor fick jag en tid.
Var där i veckan.. Har nu fått Provera igen och så ska jag börja med Pergotime.
Är det ngn av er som har en liknande historia? Man blir lätt lite deppig när alla ens vänner blir gravida utan att ens planera det osv.. men själv känns det som om vi måste hålla på och jobba på det ett tag. Är glad att jag är 29 och inte 39 men vill bli gravid nu inom snar framtid.
Gyn som jag var ho si veckan började även prata om IVF och att hon skulle sätta oss i kö för att det är så lång väntetid.
Min sambo har 2 barn sen innan så jag vet att han kan få barn men vi vill så gärna ha barn ihop och att hans barn ska få ett till syskon.
Ngn mer än mig som fått samma diagnos nu nyligen eller ngn som gått igenom det som kan skriva hur det går för er?