Trots, envishet eller helt normalt?

Hej!

Jag kan verkligen känna igen både mig själv och andra föräldrar i vad du beskriver. Det löser ingenting, men det kan vara skönt att veta att du inte är ensam!

Min erfarenhet är att barn i hennes ålder är väldigt upptagna med andra saker och i andra tankar för den delen. Deras fantasi går på högvarv, hela tiden. Även om hon borde bli mer och mer medveten om tiden, så har hon förmodligen fortfarande svårt att förstå när det är bråttom. Därför är det bra att du väcker henne i god tid och låter henne hållas (till viss del).

Min uppfatting är att hon agerar åldersadekvat. Att du upplever att hon bara är så mot dig, kan bero på flera saker. Ofta handlar det dock i grund och botten om hur vi själva framstår för barnet. Inte sällan är den ena föräldern mer tydlig och ovillig att tänja på gränserna än den andra. Brist på tydlighet från din sida, kan vara en orsak till att du upplever henne "seg".

Oavsett av vilken anledning hon "segar" med dig så tycker jag att du skall prata med henne. Ställ inte för höga krav, ta en sak i taget. Det låter som att ni skall börja med morgonstunden.
Var tydlig med att du tycker att ni bör få in en bättre rutin på morgonen, för att det skall fungera. Fråga henne, om hon har några förslag, på hur ni kan åstadkomma det.

Fortsätt lägg fram kläder och väck henne i god tid. Uppmärksamma henne när hon gör saker "i tid" och försök undgå att behöva tjata och hota när hon inte gör det.
Att vara tydlig och konkret kan vara svårt, men jag är övertygad om att det är ett vinnande koncept. Barnen orkar oftast inte lyssna klart, när föräldrar kommer med långa förklaringar om vad barnet gör fel, vilket gör att de tappar tråden. Detta leder ofta till tjat (från föräldrarnas sida) som i sin tur blir ett sätt för barnet, att bekräfta att de förstod rätt första gången.

Det är inte lätt att vara förälder

MVH Christine

Tack för ditt svar!

Visst känns det skönt att veta att jag inte är ensam, även om det inte löser mitt problem.

Jag ska verkligen testa dina råd och framför allt försöka undvika hot och tjat. Svårt, men jag får se det som en utmaning!

Jag ska också tala med min dotter, hon är en klok tjej, så förhoppningsvis ska vi kunna ändra situationen tillsammans. Tydlighet från mig och idéer och medhjälp från henne.