• Anonym (Förvirrad)

    Förvirrad

    Hej,
    Min sambo och jag har varit tillsammans i 3 år, förlovade i 2 år och bott ihop i stort sett hela vårt förhållande... Det blev bara så intensivt på en gång!

    Det senaste året har vi väl pratat om att ta nästa steg, dvs börjat titta efter ett mer permanent boende i hus, pratat om att skaffa barn osv. När vi förlovade oss sa vi att vi tar det tidigast året efter att vi båda har slutat plugga på universitetet så man hinner landa lite i jobb etc.

    Jag upplever det som att vi båda var på väg mot detta målet. Men för en månad sen märkte jag att min sambo verkat nere. Jag tänkte att det var stress inför att skriva examensarbetet och över att inte ha ett jobb klart inför hösten. Så jag försökte underlätta det jag kunde. Men för en vecka sen frågade jag var som verkligen var problemet.

    Då fick jag till svar: Jag vet inte! Jag måste tänka!

    Min sambo åkte då hem till sina föräldrar och vägrade prata med mig på ett par dagar. När vi väl pratade så var det slut, allt berodde på vår relation och mig. Thats it!

    Jag lät det gå ett par dagar till, och när vi pratade då var det istället det jag misstänkte från början. Då var det mer stress inför examensarbetet, över att inte ha något jobb etc. Sedan tror jag också det var en ganska stor press och stress över giftermål, skaffa barn, köpa hus. Jag försökte berätta att allt det där spelar ju ingen roll om inte vi båda vill. Jag kan ju inte fortsätta med vår plan ensam...

    Jag vet inte om det gick fram. Men vad ska jag göra nu? Ska jag vänta och se om min sambo kommer tillbaka, eller ska jag anta att det är slut och gå vidare?

  • Svar på tråden Förvirrad
  • Gerd parterapeuten

    Hej!


    Kanske har ni drivit planerna lite för hårt och det har blivit mycket press att försöka uppnå alla målen. Det är möjligt att ni känslomässigt inte hunnit med eller varit riktigt i fas med varandra. Din kille behövde tid för sig själv för att tänka vilket tyder på att han kände sig överbelastad. Ni kan försöka att i lugn och ro prata med varandra om vad som hänt med er relation och hur olika faktorer påverkat er. Det är alltid lätt att lägga ansvar/skuld utanför sig själv och mycket svårare att försöka se sin egen del/ansvar i det hela. Ni bör göra klart om ni har någon slags paus eller om det är helt slut. Att anta blir så osäkert och då vet du inte vad du skall förhålla dig till. Jag tycker att man behöver ta sig tid att smälta vad som hänt i en relation så att man inte lämnas med en massa frågetecken.


    Hälsningar


    Gerd

Svar på tråden Förvirrad