Min katt är så go och snäll, jag kramar och berömmer henne varje gång hon gör något dumt;-)

Har du provat Feliways?

Japp har provat allt man kan tänka sig.
Hon har gjort detta sedan hon var liten så det är inget nytt, fast i blnd så är det mer intensivt. Det är inget fel på henne heller vi har kollat hos vet.

Nu "råkade" jag bara komma på henne i köket, hörde hur hon kraffsade så jag smög ut.
Men hon vet att hon inte får kiss för hon springer snabbt där i från. Medans när hon kissar på toa så sitter hon och kan ta 100 år på sig att komma ut

Jag älskar djur... men jag valde att ta bort min Mira när hon kissade överallt. Jag stod inte ut!!
Visst valde jag att ta hand om henne, men enligt veterinären (nu är det 9-10 år sen) så var hon inte riktigt riktig i huvet.

Och denna stank.. och nerkissade skor och mattor o säng.. nä det funkade inte.

Jag provade allt.. hon fick till och med börja gå ut men inget hjälpte. Till slut satte hon sig framför mig och kissade på golvet.

Det var så hemskt och jag älskade henne jättemycket. Men en sån katt kunde jag inte ha.

Jag tog beslutet att låta henne somna in!

Än så länge har det inte börjat lukta här. Men våran gamla soffa kunde man knappt sitta i på ett vist ställe då kom det en unken katt doft.

Vill inte ge mig än med att ta bort henne hon är inte så gammal bara 2 ½ år.
Önskar jag kunde få behålla något djur tills de blir gamla Har inte lyckats än har bara lyckats få sjuka djur.

Men det hämska är att jag kanske inte har sätt där hon kissar, som när vi flyttade från förra lägnheten. När allt var tömt så sog man stora kisse fläckar som var ingrodda som hon har gått bakom saker. Hur kul var det. men vi lyckades få bort allt och det luktade inte något. Men det är trist när det är så här.

Mira var inte heller gammal.. kanske 2-3 år när hon fick somna in.. att ha en katt som pinkar överallt kanske funkar för vissa, men jag klarar det inte.

Kanske det blivit bättre om hon fått byta hem, men jag tror inte det. Och om inte.. ja då hade hon kanske blivit en vandringspokal tills nån orkade fatta beslutet om avlivning.

Mirris> Ja det är inte bra, bättre låta katten eller djuret somna in då.

Med våran förra kisse gjorde vi ett STORT misstag. Vi lät en gemnsam vän att ta hand om honom. Han funkade inte med flera katter och han var sjuk. han behövde någon som bara tog sig tid till honom.
En dag så ringde denna killen till oss sa att vi var tvungna att hemta hem katten.
Han hade haft han i 1 mån.
Vi kunde igentligen inte men vi fick ha han inlåst i ett rum på väntan på avlivningen.
Men det värsta var inte det utan denna kille hade inte varit hemma under denna månaden kanppt. Så våran fina muskulösa katt hade förvandlats till ett berangel. Som såg sjuk ut.
Han hade redan njur problem och vi förklarde detta för honom och han ville ha katten.
När jag gick för att avliva honom så skämndes jag så mycket, för jag trodde att de skulle yänka att fy vad jag var dum mot katten.

Det kändes jätte hemskt. Han blev knappt 6 år.

Nää gud vad sött du skrev

Men även om man älskar sitt djur så kan det ju vara jobbigt om den kissar överallt. Jag har tyvärr inget tips, men jag hoppas att det ordnar sig och att du inte behöver låta den gå till andra sidan eller nåt.

lycka till!

Powerpuffpeinssan>

Ja man kan ju hoppas på det bästa, så länge hon inte kissar i sängen eller i gardroben så går det ann. Vi har hunden som sköter sängen

Stackars stackars kisse.. va hemskt. Va skulle killen ha honom till.. det finns folk till allt *suck*

Jag tycker inte man ska avliva djur hit o dit bara för man inte vill ha dom längre.. verkligen inte.
Men man ska ta ett ansvar.. har man ett sjukt djur ( o det vet ju både du o jag vad det betyder sheeba) så får man ju se till att det mår så bra som det går.. annars måste man jju faktiskt ta ett tungt beslut.

Och jag tycker nog att när en katt beter sig konstigt och kissar överallt (eller har nån sjukdom (även om den inte är dödlig) ) och man har gjort det man kunnat för att det ska sluta. Ja då FÅR man faktiskt överväga en avlivning.. utan att bli påhoppad och anklagad.

Jag tog bort mina två sista missar i somras. Den ena var bara 2 år men så allergisk mot skig själv att han till slut bara var ett stort sår, den andra var 19 år o ganska krasslig (inte döende) men jag kände att jag orkade bara inte åka iväg 2 gånger inom en snar framtid.

Det är så himla hemskt att behvöa ta bort ett djur, men va ska man göra när dom inte mår bra.
Det är ju den enda fördelen dom har. Dom behöver inte bli lidande..

Nä det är aldrig lätt att ta bort ett djur om de så är 15 år eller 2 år så känns det lika hämskt. Ibland önskar jag att man inte hade den rätten till att ta bort ett djur men då hade många djur lidigt.

Vi får se vad som händer med denna lilla kissen. Men än har jag inga planer på att ta bort henne.