• winniemoo

    Barnet måste lära sig själv att komma till ro (Sömn)

    Jag har lästa många trådar här på fl och i majoriteten så står det att det är barnmisshandel att låta sitt barn skrika sig till sömn eller ens få somna själv. Ni förstår inte hur man kan göra något så fruktansvärt och ni klankar ner på denna metod rejält.

    Enligt mig så daltar många (inte alla) mammor med sina barn, ett barn får ju absolut inte skrika under några omständigheter och måste vaggas,bäras runt,ammas och sovas tillsammmans med tills det somnar, och endast då är man en bra förälder?  Annars är man alltså en barnmisshandlare?

    Våran son fick ifrån dag ett sova i sin egna säng (dock precis bredvid våran säng) och det var nog bara första månaden vi gick och tog upp honopm så fort han ens gjorde det minsta ljud (oroliga nyblina föräldrar, vi har alla vart där :) )
    Men sedan började vi lägga honom vid sju varje kväll och lät honom skrika i ca 15 minuter hade han inte somnat då så gick vi in igen gav honom lite kärlek (men tog inte upp ur sängen) och visa att vi är här ute bara så du vet. Det gjorde vi i 4 dagar sedan somnade han prick sju varje kväll. Sen hör man ju vad det är för sorts skrik och utefter det får man ju avgöra om man ska vänta eller inte.
    Vi gör fortfarande så nu när han inte vill sova ibland (han är 14 månader) och det skadar honom inte han är bara lite trotsigt det är ju roligare att leka med mamma å pappa än att sova.

    Här har jag tagit lite info ifrån babycenter.com

    Tar barnet skada om det får gråta sig till sömns?


    The BabyCentre Editorial Team svarar:


    Nej. Att barnet gråter när det lägger sig skadar det inte mer än att gråta på dagen. Det kan låta mycket, men små bebisar gråter i genomsnitt i ungefär tre timmar per dygn. Därmed inte sagt att du ska låta ditt barn ligga och skrika timme efter timme, ensamt i sitt rum. Det är slitsamt och traumatiskt för alla och helt onödigt. Ett barn som gråter mycket på natten kan i längden ha stor hjälp av att lära sig att komma till ro på egen hand eftersom det då kan somna om själv. 

    Forskning visar att bebisar och små barn knyter an bättre och är gladare efter att de sömntränat, förmodligen för att de då blir mindre trötta och griniga under dagen. Också barn kan få sömnbrist av att vakna upprepade gånger under natten. 

    Jag står inte ut med att låta mitt barn gråta sig till sömns. Kan jag prova något annat?


    Ingen förälder tycker om att höra sitt barn gråta – det sliter på både nerver och hjärtesträngar. Som tur är finns det andra metoder att prova för att slippa detta. Om du vill att ditt barn ska sova i sin egen säng och sova hela natten så småningom, är knepet att få barnet att somna själv när det är läggdags. För att lyckas med det kan du behöva vara lite kreativ. Ett sätt är att be någon som inte blir lika djupt berörd om ditt barn gråter, kanske din partner, en släkting eller en pålitlig barnvakt, att finnas till hands för ditt barn under några kvällar och hjälpa det medan det lär sig att somna på egen hand. Under tiden kan du kanske gå ut en stund. 

     Du kan inte lära ditt barn att komma till ro på egen hand, men du kan hjälpa det att lära sig själv. Med rätt förutsättningar och i rätt utvecklingsfas, oftast mellan tre och sex månaders ålder, sker det av sig själv. Det är som att lära sig krypa: om du alltid bär barnet får det aldrig möjlighet att lära sig krypa, eftersom det aldrig befinner sig på golvet tillräckligt länge för att lära sig hur man gör. Samma sak gäller för sömnen: om du alltid ammar eller vaggar barnet till sömns, får det aldrig möjlighet att lära sig hur man kommer till ro på egen hand.

    Vad tycker ni nu är rätt och fel efter ni läst detta? Hur gör ni med era barn? 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-05-16 20:34
    tråkigt att endel inte riktigt hänger med ... jag sa att skriket är lika "farligt" varesig man håller i barnet eller om det ligger i sin säng och skriker. men att det visst är skönare att krama någon då man är ledsen än att vara ensam. jag är inte hjärndöd!?

    sen började jag med "5minmetoden" när han var 6-7 månader gammal det står bara att jag var väldigt överbeskyddande första månaden och kollade allt hela tiden innan jag lärde mig att han ville att jag kom och tog upp honom. Dessutom ska det stå 5 minuter istället för 15 har kommit åt fel knapp och av misstag skrivit fel. efter 5 minuter ko jag in "5minutermetoden" använde jag

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-05-18 14:00
    Denna metoden jag använde mig av var sista utvägen hade prövat allt annat tyckte jag och bvc då rekomenderade dom denna metoden till mig.
    Ett barna som aldrig vill somna på kvällen och man bara måste bära och vaggas och inget fungerar på flera timmar både mamma och bebis blir övertrötta så kan man inte ha det. Därför rekomenderades denna metoden till mig.
    Jag tycker barn behöver rutiner det är därför han lägger ssig kring sjutiden varje dag iblan varierar det på om han sovit mycket eller lite på dagen. jag får helt enkelt lita på mina instinkter och tänka på vad som passar MITT barn, alla barn är olika.

    Ville bara säga tack till dom som gett stöd isället för ren och skär mobbning. Och att ni som lägger nya kommenterer kanske borde läsa igenom tråden först ni har missat en hel del.
    Endel började som sagt förstå efter hand och andra var bara in snöade, det är okej jag förstår att ni kanske som jag intar försvarsposition men det betyder inte att vi inte kan vara trevliga emot varandra.

    Nu struntar jag i denna tråden har redan förklarat allt 50 gånger så som sagt läs igeom allt innan man skapar sig en uppfattning.

    Hej svej å ha en bra dag!
  • Svar på tråden Barnet måste lära sig själv att komma till ro (Sömn)
  • Thursday

    Jag tänker till att börja med att det ingenstans står att man ska låta barnet skrika ensamt i en kvart medans det lär sig?

  • hewa

    Du vet att detta är en brandfackla va

    Personligen skulle jag aldrig låta mitt barn skrika så länge, oavsett om det förr eller senare skulle somna eller inte. Därmed inte sagt att vi går in vid minsta pip heller. Erfarenheten av våra tre säger mig också att barn är olika. Våra har i varierande grad, vid varierande ålder, lärt sig somna själva även utan att de fått gråta sig till sömns. Men barnmisshandel att ett barn får gråta? Tja, det beror väl på hur det gråter. Ett barn som gång efter annan gråter panikslaget utan att någon lyfter ett finger tycker åtminstone jag gränsar till barnmisshandel. Hur skulle inte en vuxen känna sig i samma situation? Eller ett äldre barn? Ingen skulle ju låta sin 7-åring gråta panikslaget... väl?!

  • Mariohn

    Ja om man nu är så jävla lat att man inte orkar natta sitt barn tryggt får man väl anlita någon som inte bryr sig som kan lyssna när barnet skriker. Det verkar skitfriskt!

  • winniemoo

    15 minuter var en gräns som jag själv använde mig av (har inte sagt att det är ett måste med 15 minuter som tidsgräns) man får ju skräddarsy något som passar barnet alla är ju inte lika.

    Här står det klar och tydligt att man kan göra så fast kanske inte med en tidsgräns.

    "Det är slitsamt och traumatiskt för alla och helt onödigt. Ett barn som gråter mycket på natten kan i längden ha stor hjälp av att lära sig att komma till ro på egen hand eftersom det då kan somna om själv."

     "Ett sätt är att be någon som inte blir lika djupt berörd om ditt barn gråter, kanske din partner, en släkting eller en pålitlig barnvakt, att finnas till hands för ditt barn under några kvällar och hjälpa det medan det lär sig att somna på egen hand. Under tiden kan du kanske gå ut en stund."

     "om du alltid ammar eller vaggar barnet till sömns, får det aldrig möjlighet att lära sig hur man kommer till ro på egen hand."

     
     

  • winniemoo
    hewa skrev 2011-05-16 19:13:03 följande:
    Du vet att detta är en brandfackla va

    Personligen skulle jag aldrig låta mitt barn skrika så länge, oavsett om det förr eller senare skulle somna eller inte. Därmed inte sagt att vi går in vid minsta pip heller. Erfarenheten av våra tre säger mig också att barn är olika. Våra har i varierande grad, vid varierande ålder, lärt sig somna själva även utan att de fått gråta sig till sömns. Men barnmisshandel att ett barn får gråta? Tja, det beror väl på hur det gråter. Ett barn som gång efter annan gråter panikslaget utan att någon lyfter ett finger tycker åtminstone jag gränsar till barnmisshandel. Hur skulle inte en vuxen känna sig i samma situation? Eller ett äldre barn? Ingen skulle ju låta sin 7-åring gråta panikslaget... väl?!
    Ne men man känner ju sitt barn såpass att man hör när det är riktigt panikskrik eller när det gör ont... ett barn måste få lära sig själv komma till ro så gör iallafall vi här hemma om alla andra inte gör det är det upp till er :) alla har sina egna sätt att uppfostra på.  Men om ett barn inte vill sova å skiriker i 15 minuter det lär inte skada barnet på något sätt, men vill man plocka upp barnet får man också stå ut med att natta sitt barn  i timmtal...
  • Mariohn
    winniemoo skrev 2011-05-16 19:16:21 följande:
    15 minuter var en gräns som jag själv använde mig av (har inte sagt att det är ett måste med 15 minuter som tidsgräns) man får ju skräddarsy något som passar barnet alla är ju inte lika.

    Här står det klar och tydligt att man kan göra så fast kanske inte med en tidsgräns.

    "Det är slitsamt och traumatiskt för alla och helt onödigt. Ett barn som gråter mycket på natten kan i längden ha stor hjälp av att lära sig att komma till ro på egen hand eftersom det då kan somna om själv."

     "Ett sätt är att be någon som inte blir lika djupt berörd om ditt barn gråter, kanske din partner, en släkting eller en pålitlig barnvakt, att finnas till hands för ditt barn under några kvällar och hjälpa det medan det lär sig att somna på egen hand. Under tiden kan du kanske gå ut en stund."

     "om du alltid ammar eller vaggar barnet till sömns, får det aldrig möjlighet att lära sig hur man kommer till ro på egen hand."

     
     
    Jag vet inte vad du vill komma fram till men jag är en väldigt logisk människa. En varelse som är ensam och rädd och gråter blir inte trygg och somnar av sig själv för att de vill. De lär sig till slut att somna eftersom det inte är lönt att ropa på hjälp eftersom ingen bryr sig. Och mitt barn ska då fan aldrig behöva somna för att det inte är lönt att be om kärlek. Det gör han inte heller eftersom jag orkade vagga honom och natta honom ordentligt när han var spädis. Nu somnar han i lugn och ro av sig själv. Tryggt förvissad om att någon kommer om han skulle ropa. Därför behöver han inte ropa för att testa. Han har lärt sig att vi är att lita på. Inte tvingats acceptera att vi inte är det. 
  • Mariohn
    winniemoo skrev 2011-05-16 19:19:42 följande:
    Ne men man känner ju sitt barn såpass att man hör när det är riktigt panikskrik eller när det gör ont... ett barn måste få lära sig själv komma till ro så gör iallafall vi här hemma om alla andra inte gör det är det upp till er :) alla har sina egna sätt att uppfostra på.  Men om ett barn inte vill sova å skiriker i 15 minuter det lär inte skada barnet på något sätt, men vill man plocka upp barnet får man också stå ut med att natta sitt barn  i timmtal...
    Skitsnack. Har min son skrikit i sin säng har jag eller min man gått in, lyft upp honom, eller sjungit och killat honom på ryggen och då har han lugnt somnat på 5 minuter. 
  • hewa
    winniemoo skrev 2011-05-16 19:16:21 följande:
    15 minuter var en gräns som jag själv använde mig av (har inte sagt att det är ett måste med 15 minuter som tidsgräns) man får ju skräddarsy något som passar barnet alla är ju inte lika.

    Här står det klar och tydligt att man kan göra så fast kanske inte med en tidsgräns.

    "Det är slitsamt och traumatiskt för alla och helt onödigt. Ett barn som gråter mycket på natten kan i längden ha stor hjälp av att lära sig att komma till ro på egen hand eftersom det då kan somna om själv."

     "Ett sätt är att be någon som inte blir lika djupt berörd om ditt barn gråter, kanske din partner, en släkting eller en pålitlig barnvakt, att finnas till hands för ditt barn under några kvällar och hjälpa det medan det lär sig att somna på egen hand. Under tiden kan du kanske gå ut en stund."

     "om du alltid ammar eller vaggar barnet till sömns, får det aldrig möjlighet att lära sig hur man kommer till ro på egen hand."

     
     
    Fast inte ens det där funkar på alla barn. Vår äldsta somnade helt själv utan bärande, kramande eller vyssjande, bara vi fanns i rummet (som var släckt och tyst). Men lik förb-t så ville han till oss när han vaknade på natten (i samma mörka, tysta rum där vi också sov). Det fortsatte han med nästan varje natt till ca 3 års ålder...

    Vår yngsta somnar helt själv och har så gjort sen han var ett par månader gammal (nu snart 9 mån). Men han somnar ändå inte om själv på natten.

    Så det är inte en sanning huggen i sten att barn som lär sig somna själva automatiskt gör det även på natten! 
  • winniemoo
    Mariohn skrev 2011-05-16 19:15:06 följande:
    Ja om man nu är så jävla lat att man inte orkar natta sitt barn tryggt får man väl anlita någon som inte bryr sig som kan lyssna när barnet skriker. Det verkar skitfriskt!
    "Du kan inte lära ditt barn att komma till ro på egen hand, men du kan hjälpa det att lära sig själv. Med rätt förutsättningar och i rätt utvecklingsfas, oftast mellan tre och sex månaders ålder, sker det av sig själv. Det är som att lära sig krypa: om du alltid bär barnet får det aldrig möjlighet att lära sig krypa, eftersom det aldrig befinner sig på golvet tillräckligt länge för att lära sig hur man gör. Samma sak gäller för sömnen: om du alltid ammar eller vaggar barnet till sömns, får det aldrig möjlighet att lära sig hur man kommer till ro på egen hand."

    jag tycker inte detta ovan låter fel alls... det är bra för barnet att lära sig trösta sig själv, det är inte fel att känna känslor Ilska,ledsamhet,glädje,trötthet låt barnet få uttrycka sig utan att bli hel nojjiga... 
Svar på tråden Barnet måste lära sig själv att komma till ro (Sömn)