Tremånaders bebis har fått svårt att somna in. Tips, råd och hjälp tack!
Min lilla kille är tre månader nu, och han har fått otroligt svårt att somna in, han gråter varje gång och blir ibland nästan hysterisk. Det är som om han tycker det är jobbigt när kroppen slappnar av...
Han brukar ta en tupplur på ca 30 min på fm, sedan går jag ut med vagnen efter lunch och då sover han 2-3h, sedan hinner det bli en eller två tupplurar till på eftermiddag/kväll (30 min) innan läggdags. På dagarna får vi vagga till sömns och han får sova i famnen för han vaknar om man lägger ner honom. Tidigare har man kunnat lägga ner honom eller så har han somnat/sovit i babysittern.
Nattningarna har blivit otroligt jobbiga. Jag brukar ge sista matningen i sovrummet, där jag har släckt ned för att "göra kväll". Förut somnade han då och man kunde lägga ner honom i spjälsängen utan problem. Ibland var han vaken men sömnig och det gick också bra. Nu kan han bli lite sömnig vid matningen, men somnar inte. Lägger man över honom när han är sömnig kan det se ut som om han somnar i sängen och jag går då ut ur rummet. Men efter 1-5 minuter vaknar han oftast och skriker. Jag brukar inte plocka upp honom efter nattningen (för jag vill inte lära honom att man får komma upp direkt man skriker, vet dock inte om det är ett bra sätt) utan går in och stoppar in nappen om den åkt ut, stryker lite på huvudet, sjunger kanske en vaggvisa och håller handen tills han lugnat sig (han gillar att hålla i ett av mina fingrar). Det kan ta allt från några sekunder till flera minuter. Dessa uppvaknanden har börjat bli fler och fler, och en nattning kan nu ta ett par timmar ibland. Ibland har han så svårt med insomnandet på eftermiddagen att han hoppar över sin eftermiddagslur vilket gör kvällsnattningen ännu jobbigare. Det är de kvällarna som kan ta upp till två timmar. Han fick sitt tremånadersvaccin för 5 dagar sedan och jag funderar på om det kan spela in i dramat, att han kan vara påverkad av det? Men samtidigt känns det som om nattningarna började bli värre redan före det, så det kanske är någon utvecklingsfas han går igenom?
Finns det någon med liknande erfarenheter?
Har ni några tips på vad man kan göra för att hjälpa honom?