• IdaJohannaMaria

    Tremånaders bebis har fått svårt att somna in. Tips, råd och hjälp tack!

    Min lilla kille är tre månader nu, och han har fått otroligt svårt att somna in, han gråter varje gång och blir ibland nästan hysterisk. Det är som om han tycker det är jobbigt när kroppen slappnar av...
    Han brukar ta en tupplur på ca 30 min på fm, sedan går jag ut med vagnen efter lunch och då sover han 2-3h, sedan hinner det bli en eller två tupplurar till på eftermiddag/kväll (30 min) innan läggdags. På dagarna får vi vagga till sömns och han får sova i famnen för han vaknar om man lägger ner honom. Tidigare har man kunnat lägga ner honom eller så har han somnat/sovit i babysittern.
    Nattningarna har blivit otroligt jobbiga. Jag brukar ge sista matningen i sovrummet, där jag har släckt ned för att "göra kväll". Förut somnade han då och man kunde lägga ner honom i spjälsängen utan problem. Ibland var han vaken men sömnig och det gick också bra. Nu kan han bli lite sömnig vid matningen, men somnar inte. Lägger man över honom när han är sömnig kan det se ut som om han somnar i sängen och jag går då ut ur rummet. Men efter 1-5 minuter vaknar han oftast och skriker. Jag brukar inte plocka upp honom efter nattningen (för jag vill inte lära honom att man får komma upp direkt man skriker, vet dock inte om det är ett bra sätt) utan går in och stoppar in nappen om den åkt ut, stryker lite på huvudet, sjunger kanske en vaggvisa och håller handen tills han lugnat sig (han gillar att hålla i ett av mina fingrar). Det kan ta allt från några sekunder till flera minuter. Dessa uppvaknanden har börjat bli fler och fler, och en nattning kan nu ta ett par timmar ibland. Ibland har han så svårt med insomnandet på eftermiddagen att han hoppar över sin eftermiddagslur vilket gör kvällsnattningen ännu jobbigare. Det är de kvällarna som kan ta upp till två timmar. Han fick sitt tremånadersvaccin för 5 dagar sedan och jag funderar på om det kan spela in i dramat, att han kan vara påverkad av det? Men samtidigt känns det som om nattningarna började bli värre redan före det, så det kanske är någon utvecklingsfas han går igenom?

    Finns det någon med liknande erfarenheter?
    Har ni några tips på vad man kan göra för att hjälpa honom?

  • Svar på tråden Tremånaders bebis har fått svårt att somna in. Tips, råd och hjälp tack!
  • Natulcien

    Oj, men han är ju bara 3 månader!! Varför ska han somna ensam i en spjälsäng??
    Låt honom somna i din famn, eller ligg bredvid honom. Kanske ni kan ha honom i famnen eller bärsele tills ni själva ska sova och då ha honom hos er?
    Låt honom inte ligga och skrika för guds skull. Det enda han "lär" sig av det är att ingen bryr sig...

  • IdaJohannaMaria
    Natulcien skrev 2011-05-16 22:20:09 följande:
    Det enda han "lär" sig av det är att ingen bryr sig...
    Jag känner det också, men det som gjort mig så förvirrad är att han kunnat somna själv förut, utan att vi försökt få honom att göra så. Nu när han inte verkar kunna det längre så blev jag handfallen. Plus att han vaknar om man lägger ner honom, och jag kan ju inte bära på honom hela natten. Och man blir förvirrad av allt alla säger och allt som finns att läsa om sömn. På väldigt många ställen står det att det är bra att börja med rutiner vid tre månader, men jag vet inte... Jag vill bara ha råd som sagt!
    Här finns en tråd som liknar min, men jag tycker inte jag fick nog med svar av den: www.familjeliv.se/Forum-3-23/m58906211.html
  • Melly

    Men hjälp vilka krav du ställer på din lilla bebis TS. Han är ju bara 3 mån, varför ska han somna själv när han tydligt visar att han inte är mogen för det än vilket är helt normalt.

    Ta upp honom, ha honom nära dig, låt honom vara med dig och pappan under kvällen. Amma fritt när han vill, många bebisar vill amma mycket tätt under kvällarna för att få närhet och trygghet. Låt honom somna vid bröstet eller i famnen.

    Och hur tänker du när du skriver att du inte tar upp honom när han skriker för att du inte vill lära honom att han får komma upp? Det är ju MENINGEN att han ska lära sig att när han signalerar att han behöver dig så ska du komma. Och om han signalerar att han behöver närhet för att känna sig trygg så är det närhet han ska få!

    För du tror väl inte på den gamla myten att man kan skämma bort ett spädbarn med närhet och kärlek?

  • IdaJohannaMaria
    Melly skrev 2011-05-16 22:32:32 följande:
    För du tror väl inte på den gamla myten att man kan skämma bort ett spädbarn med närhet och kärlek?
    Nej, det gör jag inte, känner mig bara väldigt förvirrad just angående sänggåendet. Svårt att förklara! :(
  • Melly
    IdaJohannaMaria skrev 2011-05-16 22:35:05 följande:
    Nej, det gör jag inte, känner mig bara väldigt förvirrad just angående sänggåendet. Svårt att förklara! :(
    Men ge bara din bebis det som han visar at han behöver! Det är inte alls svårt utan att det är faktiskt mycket enkelt Blir han lugn utav att få vara hås dig eller pappan så låt honom få det.

    När våra barn var så små så var dom med oss hela kvällarna. Dom ammades tätt under kvällen och när dom inte ammade så var dom i famnen hos mig eller min man eller i bärselen medans vi fixade lite där hemma oxh mellan varven så låg dom lite i babygymmet nära oss där vi satt.

    Sen när vi själva gick och la oss så tog vi bara med bebis in till våran säng och så låg jag där och ammade till söms och sen så somnade vi tillsammans tryggt och lugnt
  • Clotilda

    Att han sover sämre plötsligt kan bero på att han är i utvecklingsfas och det är helt normalt att det går upp och ner med sömnen. Men jag håller med ovanstående, ta upp honom när han skriker/gråter! Testa med att göra en sovrutin vid samma tid varje kväll, men varje gång som han skriker så tar du upp honom och tröstar honom tills han blir lugn och nästan somnar igen, då lägger du ner honom i sängen och så upprepar du det tills dess att han somnar. Det kan ta ett tag men målet är att han ska känna sig trygg med att veta att någon finns där alltid och att det är tryggt att sova.

    Jag är ingen expert i ämnet och om du vill lära mer om sömn och hur du kan få honom att somna tryggt så läs Somna utan gråt, en mycket bra bok med handfasta tips och råd för hur man får barn att sova utan att antingen låta barnet skrika eller offra sin egen sömn.

  • Melly

    TS att din bebis somnade själv när han  var mindre betyder inte att det är rätt för honom nu. Bebisar växer och utvecklas hela tiden och när dom blir mera medvetna om omvärlden så är det mycket vanligt att som inte längre somnar ensamna utan att dom behöver närhet när dom ska sova. Det är helt normalt

    Jag förstår faktiskt inte varför det är viktigt att en sån liten bebis som bara 3 mån ska somna ensammen. Det kan man väl ta när bebisen har blivit lite större

  • IdaJohannaMaria
    Clotilda skrev 2011-05-16 22:38:49 följande:
    Att han sover sämre plötsligt kan bero på att han är i utvecklingsfas och det är helt normalt att det går upp och ner med sömnen. Men jag håller med ovanstående, ta upp honom när han skriker/gråter! Testa med att göra en sovrutin vid samma tid varje kväll, men varje gång som han skriker så tar du upp honom och tröstar honom tills han blir lugn och nästan somnar igen, då lägger du ner honom i sängen och så upprepar du det tills dess att han somnar. Det kan ta ett tag men målet är att han ska känna sig trygg med att veta att någon finns där alltid och att det är tryggt att sova.

    Jag är ingen expert i ämnet och om du vill lära mer om sömn och hur du kan få honom att somna tryggt så läs Somna utan gråt, en mycket bra bok med handfasta tips och råd för hur man får barn att sova utan att antingen låta barnet skrika eller offra sin egen sömn.
    Det var precis sånt här jag var ute efter, tack för tipsen! Ska leta upp den boken!
  • IdaJohannaMaria
    Melly skrev 2011-05-16 22:40:48 följande:
    TS att din bebis somnade själv när han  var mindre betyder inte att det är rätt för honom nu. Bebisar växer och utvecklas hela tiden och när dom blir mera medvetna om omvärlden så är det mycket vanligt att som inte längre somnar ensamna utan att dom behöver närhet när dom ska sova. Det är helt normalt

    Jag förstår faktiskt inte varför det är viktigt att en sån liten bebis som bara 3 mån ska somna ensammen. Det kan man väl ta när bebisen har blivit lite större
    Jag har tänkt i samma banor men har känt mig lite motarbetad av vad jag hittat att läsa och så. Tack för inlägget!
  • Natulcien
    IdaJohannaMaria skrev 2011-05-16 22:31:36 följande:
    Jag känner det också, men det som gjort mig så förvirrad är att han kunnat somna själv förut, utan att vi försökt få honom att göra så. Nu när han inte verkar kunna det längre så blev jag handfallen. Plus att han vaknar om man lägger ner honom, och jag kan ju inte bära på honom hela natten. Och man blir förvirrad av allt alla säger och allt som finns att läsa om sömn. På väldigt många ställen står det att det är bra att börja med rutiner vid tre månader, men jag vet inte... Jag vill bara ha råd som sagt!
    Här finns en tråd som liknar min, men jag tycker inte jag fick nog med svar av den: www.familjeliv.se/Forum-3-23/m58906211.html
    Vid 3 månader blir bebisen mer medveten om omvärlden och då kan det också bli svårare att somna själv. Vår son somnade ofta själv, både på dagen och kvällen, när han var 2-3 mån. Men efter 3 mån. så kunde han inte det längre. Då fick vi amma/vagga/buffa till sömns. Och det gör vi fortfarande när han nu är 6,5 månader. Men det går ganska smidigt och snabbt, så det är inget problem. Och jag själv ser ingen poäng alls i att han ska somna ensam. Det är mysigt att natta en bebis och finnas hos honom tills han somnar, tycker jag. Glad

    Visst finns det många råd på nätet, och många som är helt motsatta, så visst är det förvirrande. Det gäller ju att ha en egen filosofi och plocka russingen ur kakan. Men alla metoder som låter bebisen skrika är helt förkastliga och skadar med än de ev. hjälper.
    Jag föreslår också "Somna utan gråt". Vettig bok.
  • IdaJohannaMaria
    Natulcien skrev 2011-05-17 07:51:44 följande:
    Vid 3 månader blir bebisen mer medveten om omvärlden och då kan det också bli svårare att somna själv. Vår son somnade ofta själv, både på dagen och kvällen, när han var 2-3 mån. Men efter 3 mån. så kunde han inte det längre. Då fick vi amma/vagga/buffa till sömns. Och det gör vi fortfarande när han nu är 6,5 månader. Men det går ganska smidigt och snabbt, så det är inget problem. Och jag själv ser ingen poäng alls i att han ska somna ensam. Det är mysigt att natta en bebis och finnas hos honom tills han somnar, tycker jag. Glad

    Visst finns det många råd på nätet, och många som är helt motsatta, så visst är det förvirrande. Det gäller ju att ha en egen filosofi och plocka russingen ur kakan. Men alla metoder som låter bebisen skrika är helt förkastliga och skadar med än de ev. hjälper.
    Jag föreslår också "Somna utan gråt". Vettig bok.
    Vad skönt att höra att någon varit med om liknande!
    Men vad är buffa?
  • santana01

    Hade det precis likadant, dottern somnade relativt lätt fram till hon blev ungefär 2 månader (iofs bara i famnen, men ändå ganska snabbt). Sen började hon bli mer medveten om omvärlden, och en riktigt jobbig tid började vad gällde insomnandet. Vi stod också handfallna eftersom ingenting fungerade som tidigare. Hon blev nästan alltid övertrött och skrek, vilken bara gjorde saken ännu värre och vi hade ångest nästan varje kväll inför insomnandet

    Det enda som till slut funkade för oss var att vagga i bärsjal, lyssna på vattenkranen som rann(vilket verkade "bryta" övertröttheten på något sätt och göra att hon slutade skrika och slappnade av). Allra bäst gick det i ett mörkt rum. På dagarna somnade hon lättast i vagnen ute på promenad, så vi gick och gick och gick...

    Någon gång vid fyra månader blev det bättre, och hon somnade ganska snabbt så fort jag tog upp henne i sjalen. Nu är hon snart 7 månader, men kan fortfarande inte somna själv. Jag känner inte att det är så stort problem, det löser sig nog med tiden.

    Kan förresten också stämma in i rek. av Pantleys bok Somna utan gråt, tycker den är jättebra!

  • Natulcien
    IdaJohannaMaria skrev 2011-05-17 10:00:10 följande:
    Vad skönt att höra att någon varit med om liknande!
    Men vad är buffa?
    Buffa = puffa/klappa lätt i rumpan. Verkar lugnande på vissa bebisar.
    Min son sover på mage, så då går det ju lätt. Funkar ju inte om bebisen sover på ryggen...
  • IdaJohannaMaria
    santana01 skrev 2011-05-17 10:17:51 följande:
    Hade det precis likadant, dottern somnade relativt lätt fram till hon blev ungefär 2 månader (iofs bara i famnen, men ändå ganska snabbt). Sen började hon bli mer medveten om omvärlden, och en riktigt jobbig tid började vad gällde insomnandet. Vi stod också handfallna eftersom ingenting fungerade som tidigare. Hon blev nästan alltid övertrött och skrek, vilken bara gjorde saken ännu värre och vi hade ångest nästan varje kväll inför insomnandet

    → PRECIS SÅ ÄR DET!

    Det enda som till slut funkade för oss var att vagga i bärsjal, lyssna på vattenkranen som rann(vilket verkade "bryta" övertröttheten på något sätt och göra att hon slutade skrika och slappnade av). Allra bäst gick det i ett mörkt rum. På dagarna somnade hon lättast i vagnen ute på promenad, så vi gick och gick och gick...

    → JA, VAGNEN FUNKAR ALLTID. HAR PROVAT BÄRSJAL PÅ DAGARNA, MEN HAN GILLAR DEN INTE. KANSKE SKA TESTA VATTENKRANEN OM DET KRISAR. HAR ÄVEN HÖRT ATT SÄTTA PÅ DAMMSUGAREN KAN FUNKA :)

    Någon gång vid fyra månader blev det bättre, och hon somnade ganska snabbt så fort jag tog upp henne i sjalen. Nu är hon snart 7 månader, men kan fortfarande inte somna själv. Jag känner inte att det är så stort problem, det löser sig nog med tiden.

    Kan förresten också stämma in i rek. av Pantleys bok Somna utan gråt, tycker den är jättebra!
  • IdaJohannaMaria
    Natulcien skrev 2011-05-17 10:20:08 följande:
    Buffa = puffa/klappa lätt i rumpan. Verkar lugnande på vissa bebisar.
    Min son sover på mage, så då går det ju lätt. Funkar ju inte om bebisen sover på ryggen...
    Tänkte nog att det var det, men hade inte hört uttrycket förr :)
  • santana01

    Synd att han inte gillar bärsjalen, jag tyckte det vände för oss när jag började ha henne där riktigt länge - långt innan hon visade tecken på trötthet. Det var underbart när hon efter ett tag bara lugnt somnade i famnen.

    Funkar det att "vagna" honom till sömns, dvs vagga honom i vagnen tills han somnar? Då kanske ni kan lyfta över honom när han somnar, eller till och med ta med hela ligginsatsen in i sovrummet?

    Jag kommer ihåg att BVC pratade om det där med att "skapa rutiner" vid den tiden och det kändes jättestressande. Rådet var att lägga barnet i sin säng när det var "trött men lugnt". Något sånt tillstånd fanns aldrig hemma hos oss, kändes det som.

    Hoppas det blir bättre snart, lycka till!

  • Leiben

    Min kille somnade alltid själv också på kvällen ett tag innan han blev drygt 3 månader. Då började han visa att han ville ha oss där vid själva insomnandet. Han är verkligen ingen höjdare på att sova länge i taget men är det något jag märkt och följer är att han behöver olika mycket hjälp att somna in allt från inget till aktiv hjälp på alla möjliga sätt som liggamning, napp, sjunga och vagga, klappa över näsroten etc. Det har varierat från stund till stund på dagen och även gått i längre perioder.

    Gillar inte det där att om man gör på ett visst sätt en gång så måste man alltid göra så. Det stämmer verkligen inte.

  • Leiben

    Vad betyder somna själv? Är det att föräldern är helt utom synhåll? Får man ha snutte och napp eller räknas det som hjälp?

  • IdaJohannaMaria
    Leiben skrev 2011-05-20 09:17:53 följande:
    Vad betyder somna själv? Är det att föräldern är helt utom synhåll? Får man ha snutte och napp eller räknas det som hjälp?
    Jag tycker nog att somna själv är att man kan somna i sin säng/babysitter utan att man vaggar, stryker etc. Men att föräldern är i samma rum, att man har napp eller snutte räknas inte som hjälp.
    Förut kunde vi lägga ner honom med snutten och nappen men nu behöver han mer aktiv hjälp som att gungas/vaggas och stryka över näsroten. Sedan jag startade tråden så har det dock gått jättebra för honom att sova, så jag fick nog lite panik i onödan.
    Orolig mamma :)
Svar på tråden Tremånaders bebis har fått svårt att somna in. Tips, råd och hjälp tack!