Anonym (Ångest) skrev 2011-05-31 16:15:55 följande:
Usch... ja du.. HOn vill inte leva sp heller men hon kan tänka sig finna sig i det så att säga...
Ah, då var det lite mer invecklat...
Först så vill jag nog säga att "... men hon kan tänka sig finna sig i det..." är något som jag skulle ha ruskigt svårt att finna tillit i. Det riskerar att bli något som skaver rejält, men som ni överser med för att, och nu gissar jag, WOW-känslan (förälskelsen?) ännu är kvar...
Men, invecklat var det ja... för det verkar ju fortfarande finnas ett livsval för dig, mellan monoamori och öppet förhållande. Just det valet angår till syvende och sist enbart dig.
I valet monoamori så kommer valet att välja bort nån av dem (eller otrohet, men det vill jag verkligen inte rekommendera).
I valet öppet förhållande/polyamori så kommer konsekvensen att Han antagligen väljer bort dig (eller ditt val att välja bort honom, om du hellre gör så), och kanske att även Hon gör det i förlängningen.
Det är rätt uppenbart att det finns flera utgångspunkter för hur man ska ta sig an det här.
Man kan välja utgångspunkten vem man helst vill ha kvar.
Man kan välja utgångspunkten vilket liv man egentligen vill leva. (det föredrar jag, det känns mest genuint grundat)
Man kan välja utgångspunkten vad man tror är bäst för barnen. (fast man ska nog ställa sig frågan vilket ansvar man lägger på dem... "för barnens skull" är inte nödvändigtvis den bästa utgångspunkten)
Mvh,
Richard ( vem har sagt att man slipper välja om man tittar till icke-monogami? *skratt* )