Ouppfostrade?

Nej jag har inga problem med svordomar, så länge de inte är riktade mot någon. Då är det otrevligt såklart. Och könsord och annat som används som svordomar(bög, hora och liknande) tycker jag är nedsättande och dessa gillar jag inte. Skulle absolut säga till om ett barn svor åt någon!

Ja tycker de e hemskt me barn som svär, jag säger inte till andras barn och vill helst hålla vår uppfostran hos nån av oss alltså mamma lr pappa säger till!!! Ja uppskattar inte att nån annan säger till nåt av mina barn om ja finns tillgänglig!! Jag brukar faktiskt undvika att mina barn leker me andra barn som ja vet svär...

Nej inte generellt.

Beror på vad det är för svordom och hur den används.

och nej jag skulle inte säga till någon annans barn som änvände svordomar.

Fler ?:)

Nej jag tycker inte det är ouppfostrat, men det beror ju självklart på hur det används. Könsord däremot är en lite annan sak tycker jag och det låter fruktansvärt.

Skulle inte säga till om jag hörde någon svära.

Ja ungar som svär låter ouppfostrade, men jag brukar bara säga till barnet om jag känner det och om de använt könsord som svärord. Där har jag nolltolerans.

Jag inte hur jag ska göra när jag blir förälder. Själv använder jag svordomar och tycker det är jättesvårt att inte göra det. Jag vill ju inte att mina barn ska börja svära, men det är så svårt, när man själv gör det. Mina svordomar är iochförsig de gamla klassiska, fan, jävlar, helvete, skit. Inga könsord, det tycker jag låter hemskt. Skulle aldrig få för mig att använda de orden.

Jag håller på att öva upp mig nu med 50-tals orden. Tänkte jag skulle ersätta mina svordomar med dessa. Typ järnspikar, attans, sjutton.

Är det någon annan som har några förslag på lite klassiska styrkeord?

Det beror på hur barnet svär och vad/vem det riktas mot och i vilket sammanhang.

Ja, jag kan säga till barn som svär. 

Anledningen till varför jag frågar är för de kommit upp diskussioner på ex föräldrargrupper jag varit på där alla typ höll med på det är så hemskt, men jag tycker inte det. Visst könsord riktad till nån är en helt annan sak men jag å min sambo svär mkt och visst kommer våra barn lära sig detsamma men vi har inga direkt problem med det. Dagis/skola kommer ju säkert reagera.. Men ja tycker inte det är ouppfostrat, som en del tycker .

Vår dotter brukar säga tex "jäklar vad det blåser ute"

Jag har börjat använda jisses eller attans och hon tar efter som en papegoja, så sött när hon säger "jisses" när något oväntat inträffade eller när hon spillt ut något tex.

Könsord är inte svordomar i min värld. Och könsord tycker jag inte att barn ska säga.

det beror på vad det är för ord och hur/när det används

slentrianmässigt svärande i vanligt tal tycker jag låter rätt illa oavsett om det kommer från barn eller vuxna, får dem att framstå som rent ut sagt dumma.

en eller annan svordom när man är arg eller upprörd har jag inget emot.

könsord som svordomar tycker jag inte är ok, iaf inte från barn som inte ens förstår vad det är de säger. min 7 åring skrek "jävla bögare" till mig en gång för någon månad sedan när hon var riktigt arg . det fick hon ingående höra att det inte var ok, vad en bög är, en läggningoch inte något fult, dessutom att mamman omöjligt kan vara det och att det var värdelöst rent grammatiskt. hon har inte upprepat sig och gör det förhoppningsvis inte heller:)

Det är samma för mig; svär själv utan att ens tänka på det ibland men inte könsord, det gjorde jag endast i min ungdom (runt 15-17 år), så undrar om det blir svårt att sluta svära när jag själv får barn och när de är i närheten. Vill ju lära mina barn sen att inte svära och även att man INTE FÅR och då är det ju dumt om man som förälder svär
Sambons äldsta (han är 10, fyller 11 i år) svär som jag vet inte vad, det kommer både det ena och det andra, könsord, bög/hora osv. när han blir arg men sen har har han även ADHD så han blir väldigt arg när han väl blir det men svordomarna kommer nog från skolan, antar jah. Sambons yngsta däremot svär ibland, mest när han varit med sin bror och ibland hör han i skolan kanske. Men vi lär honom andra ord han får säga istället för svordomar; attans, sjutton osv. OM han skulle få för sig att "behöva", men sen är han bara 6 år (fyller 7 i sommar) så det är inte lätt att lära honom då allt han hör fastnar och det kan sitta kvar länge och ibland tänker han inte heller på att han säger saker.
Det är svårt det där ibland.

Vi svär rätt ofta hemma hos oss, tonåringen likaså, men ytterst sällan könsord.
Vi anses ha en väluppfostrad tonåring, så svaret är nej, jag anser inte att ett barn är ouppfostrad om det svär, det är mer hur man svär och hur man uppför sig mot andra.

Jag tycker inte att det är just ouppfostrat, beror ju på vad man lägger i begreppet ouppfostrat, men det låter ju för eländigt. Jag tycker det låter gräsligt illa med såväl vuxna som barn som svär mycket.

Nej, jag tycker inte alls att barn behöver vara ouppfostrade för att dom svär, dock försöker jag påminna barnen om något råkar slinka ur men man e ju inte bättre själv, fan vad tråkigt väder eller jävlar vad ont det gjorde är ord som kan slinka ur en ibland, skulle dock aldrig tillåta att dom svor åt någon

Min två-åring skriker ibland "faaaan" när inte saker funkar som han vill.
Tycker inte om det men kan inte göra mkt mer än att säga till honom att han inte ska säga så vilket han givetvis inte lyssnar på ändå
Tycker väl inte direkt det är ouppfostrat att säga så, men jag tycker värkligen inte det låter bra!

Min treåring höll på och grejade vid sin leksaksspis då han tappade en kastrull i golvet och raskt utbrast " men för helvete".

Det anser jag vara ett adekvat användande , av svärord som jag inte skulle kommentera...

Barn som svär hela tiden eller använder olika tillmälen mot varandra skulle jag säga till.

Jag tycker inte det är vackert med svordomar oavsett om det kommer ur en vuxens mun eller ett barns mun.

Jag är inte troende på nåt sätt men förstår inte varför de orden måste användas. Visst händer det att jag svär någon enstaka gång men då är jag riktigt riktigt arg

Däremot säger jag inte till någon(förutom våra barn)  då det är upp till var och en hur man vill uttrycka sig.