Bekväma kläder, måste det alltid bli säckigt fult och tråkigt?
Kanske trampar jag någon på tårna nu och i så fall är det ialla fall lite mening med det även om alla givetvis gör som dom vill.
Men jag blev fundersam när en kompis och jag pratade om vikt kontra kläder. hon är till antalet kilon räknat ganska smal men har alltid klätt sig så hon ser större ut än vad hon är. Och jag frågade om hon faktiskt inte skulle vilja klä sig som det hon väger, kanske i några tajts och visa lite mer hud i tex en kortärmad tunika.
Men hon tittade på mig som om jag var från yttre rymden, hon klär sig praktiskt och bekvämt. Dvs stora bylsiga tröjor och gärna makens stora tröjor och matchar dom med några gamla gympabrallor från 9:e klass.
Alltså måste bekväma kläder automatiskt vara några gamla reliker från 80-talet?
Kan man inte klä sig bekvämt fast lite uppdaterat?
jag har sett det här fenomenet lite varstans omkring mig oavsett ålder och oavsett vart i landet man befinner sig. Klär man sig bekvämt och inget som skaver då blir det farfars gamla färgfläckiga brallor och pappas flanellskjorta typ. Matchas gärna med en flottig hästsvans i håret.
Jag tycker det är tråkigt och jag kan inte själv förstå att man vill se ut så, det måste väl finnas något mellanting? Och jag tror verkligen inte att alla som klär sig så inte har något klädintresse, det tror jag helt enkelt inte på.
Med dagens mode som har mjuka tights och stora tunikor och stort utbud av sportkläder i butikerna borde det väl vara en lätt match att hitta bekväma kläder?
jag opponerar mig helt enkelt emot att folks bekväma kläder är synonymt med fläckigt, skrynkligt och uppletat i nån gammal lada. Måste det vara så?