Känner mig totalt utarbetad, vad göra?

Känner igen mig lite...Finns det nåt sätt att uthärda till sommarlovet...? Annars....går det absolut inte...ring och sjukanmäl dig några dagar och fundera på hur du kan gå vidare därifrån..

Du låter som du är utbränd eller på god väg att bli det, hade samma sak i våras dvs inte alltför längesedan, nu jobbar jag inom vården men känner igen det du beskriver om maktlöshet, kollegor som beter sig illa varpå det går ut över vårdtagare/elever osv osv. man orkar helt enkelt inte utan ofta försöker man själv överkompensera och nästan arbetar dygnet runt, iaf malde mina tankar över min frustration över jobbet dygnet runt, jag orkade inte med min samvo eller mitt barn som är i behov av extra stöd, det blev bara jobbigt med honom och själv var jag för inne i "snurren" för att se det.

hade som du värk i kroppen men minnet började även svika mig, jag kunde öppna kylskåpet men glömma vad jag skulle hämta, även höga ljud/bakgrundsprat blev för mycket och koncentrationsförmågan låg på botten.

jag sjukskrev mig 2 veckor, återhämtade mig inte riktigt vissa symptom finns kvar än idag MEN jag fick DISTANS även om jag fortfarande "var på jobbet" mentalt första veckan så insåg jag hur det verkligen stod till, vilka jag försummade och hur sjuk arbetsplats jag jobbade på.

Mitt tips är att så fort du kan försöka komma bort och få egentid och skapa distans till jobbet

Ett alternativ är att du stannar hemma en dag och ringer vårdcentralen och bokar en tid samtidigt. Då kan du sjukanmäla dig och säga att du väntar på läkartid. Inget jobb är värt att gå under för. Även om jag förstår att du känner ansvar för eleverna och musiken på examen osv ( studerar själv till samma yrke som du och blir lite rädd...)

Musiklärare är ett ensamt jobb....finns det ngn på din arbetsplats som du kan söka stöd hos? 

Bli inte rädd! det är underbart arbete under de perioder man har en rimlig arbetsbörda. Jo, visst kan jag söka stöd, men jag litar inte riktigt på mina kollegor. ... Är nog rätt ensam när det kommer till kritan!

Kika lite på vad vårdguiden skriver om utmattning:

www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Utbrandhet/

Vi som jobbar med barn/ ungdomar har ett stort ansvar vilande på oss. Vi ska se till att varje barn blir sett varje dag, och få just sitt behov tillgodosett.
Någongång valde vi detta yrke och det kändes rätt. Men livet förändras- man kommer in i olika faser. Det som en gång kändes så rätt känns plötsligt så fel.
Men är det så allvarligt då? Du ska lyssna på dig själv. Och det är tydligt- du mår inte bra.
Du har tappat lusten att dela dina barns glädje, sorg deras liv. Då är det dax att göra något åt din situationen.
Det har kan bara vara början till något bra.

Jag tycker inte att du ska sjukskriva dig. Däremot tycker jag att du ska ändra din arbetssituation efter den här terminen.
Sätt dig och lista ner vad du kan tänka dig att göra.

Lycka till

Självklart ska det stå situation och Det HÄR kan bara vara början till något bra

Har du en bra chef du kan tala med? Som du kan diskutera med och tillsmmans komma fram till lösningar på detta problem. Kanske behöver du arbeta mindre? Kanske behöver du en annan struktur (om den går att ändra på)? Kanske är de andras kollegornas beteende också ett uttryck för stress?