Vi är just nu i v. 8 (7+1) och vi är osäker på om vi ska behålla. Då vi kommer få tätt mellan dom två yngsta och jag blir hemma ett år till. Kommer var 18 månader mellan dom ungefär.
Ni som har tre lr fler barn hur är det när tredje barnet kommer? Lättare/tyngre/jobbigare lr vad ni nu kommer på för ord.
Snälla ge mig så mycket info som möjligt. Jag håller på att väga för och nackdelar med att behålla lr inte.
Tack för hjälpen.
/Förvirrad mamma
Hej TS! Jag är gravid med det tredje barnet men svarar ändå.
Mellan 1:an och 2:an är det 2 år och 3 månader. Mellan 2:an och 3:an kommer det att vara 18 månader. Alla tre kommer alltså att vara under fyra år.
18 månader är enligt mig väldigt lite, även om jag ville ha jättetätt mellan dom första(tvåan tog lång tid på sig) men å andra sidan så är det ganska mycket fördelar också. Dom kommer att ha jättekul ihop! Har man ett blöjbarn kan man väl lika gärna ha ett till... då får man småbarnsåren överstökade lite fortare också. Man slipper börja om när det ena är klart.
Givetvis kommer det att bli jobbigt, då en på 18 månader inte är så självständig ännu. Mina barn bråkar jämt med varandra och jag vill inte ens tänka på hur jobbigt det kommer att vara när jag har en bebis som kanske vill amma hela dagarna.
Jag kommer att ha dom äldre barnen på förskola några timmar i veckan, dels för deras egen skull men faktiskt även för min skull. Dom blir äldre och behöver mer stimulans och om jag har en jobbig bebis så är det svårt för mig att ge dom den hela tiden.(Dom ska skolas in i augusti och nu förutsätter jag att det går bra, gör det inte det så är dom hemma med mig. Vi får prova oss fram helt enkelt.)
Har ni planer på fler barn? Även om ni inte tänkte er det nu - är det tänkt att skaffa det i framtiden?
Det funkar jätte bra. Har en 4 åring.. sen en 1. 8 månader och en 8 månaders bebis.. 12 månader mellan de yngsta barnen. Märker nu att de börjar få utbyte av varandra.
Man är så kvar i småbarns livet när man får tätt.. blöjor och allt vad det är, det är skönt att ha det samtidigt.
.
Det funkar jätte bra. Har en 4 åring.. sen en 1. 8 månader och en 8 månaders bebis.. 12 månader mellan de yngsta barnen. Märker nu att de börjar få utbyte av varandra.
Man är så kvar i småbarns livet när man får tätt.. blöjor och allt vad det är, det är skönt att ha det samtidigt.
.
jag är gravid med bebis nummer 3 och det kommer vara ca 20 mån mellan de två yngsta, jag tycker det känns helt fantastiskt, dels för att jag gärna vill ha 3 barn och dels för att den minsta inte behöver börja på fsk så tidigt, och jobba hinner man ju göra i mååååååååånga år änd sen 
lycka till med ditt beslut
lycka till med ditt beslut
Ingen som har tre lr fler barn?
jag väntar 3an, är 26 och har en 8åring och en 2 åring. jag är inte det minsta nervös utan hoppas att man löser allt=) när ska du ha?
Jag fick min trea när första var 3,5 år.
Det var stor skillnad på 2 och 3 tyckte jag. Dels har man två händer/armar (passar två barn hehe).
Nu är lillebror ett år och allt är under kontroll, men det har varit jobbigt faktiskt.
Iochförsig så råkade min sambo ut för en olycka när lillebror var 4 mån så jag har varit mkt ensammen med alla tre.
Vilket fall som helst så är det helt underbart, oavsett det jobbiga, att ha 3 barn. Min lilla flock av kärlek Skulle lätt vilja ha en till nu, men fogarna säger ifrån!
Det är ca 22 mån mellan nr 1 och 2. Och ca 17 mån mellan 2 och 3.
Skulle lätt vilja ha en till nu, men fogarna säger ifrån!
Jag fick mitt tredje barn någon månad innan jag skulle fylla 25, och alla tre barnen är täta. Den största var precis fyllda 3 när trean föddes. Nu är den minsta 4 år och jag tycker att livet har flytit på mycket lättare än vad jag hade förväntat mig! Nu var jag i och för sig beredd på en smärre katastrof, bara för att inte ha för höga förväntningar som sen skulle krossas, men jag tycker att det tredje barnet har varit det lättaste barnet att få. Man har redan föräldravanan inne och det minsta har "bara hängt med" ungefär.
Nu kan det ju vara så för att hon var en ganska lätt bebis som åt och sov bra ganska tidigt, kanske hade jag kännt annorlunda om hon hade varit en kolikbebis till exempel. Det där är ju lite svårt, för man vet ju aldrig innan vilken bebis man får eller vad jag nu ska säga. Man kan ju få världens lugnaste bebis som är nöjd större delen av dagarna eller så kan man få ett mycket mer krävande barn. Jag var inställd mentalt på att få ett krävande barn, så jag blev väldigt förvånad när allt gick så smidigt sen! Visst blev det några intensiva småbarnsår, men det är inget jag ångrar för en enda sekund!
Visst blev det några intensiva småbarnsår, men det är inget jag ångrar för en enda sekund!
Jag förstår vad du menar, jag hade liknande tankar även jag. Och nu blev det så att jag var hemma bara ett år med minstingen och sedan klev jag in i student- och arbetslivet och för mig har det fungerat bra. Jag var också, som du verkar vara, mentalt trött på att vara föräldraledig och ville ut i arbetslivet, men nu när jag ser tillbaka så ångrar jag inte att jag stannade hemma en stund till -jag fick ju världens bästa unge för det!
Det första året går ju trots allt ganska snabbt ändå och rutiner hittar man efter en stund. Och nu propsar jag inte för att ni SKA behålla, för det ska ni ju inte göra om ni inte känner att ni orkar -alla är ju olika. Men jag vill i alla fall visa att det finns andra som har varit i liknande situation och som har klarat sig bra -både föräldrar och barn! 
Ni kan inte dela på föräldraledigheten så att pappan är hemma ett tag också så att du inte behöver vara hemma så länge?