bli av med fobi? (terapi)

Hejsan!
Jag var sjukligt rädd för åskan tills jag var 18 år. Jag tappade matlusten, la mig och försökte sova, höll för öronen, kunde itne titta på vädret på somrarna för det kunde ju vara varing för ¨åska o då var dagen förstöd. Jag hade alltid koll på molnen under sommardagarna. Fick hela familjen att sätta sig i bilen osv.
MEN så åkt jag utomlands i 1 år, och där åskade det tropiskt så där som det inte kan göra i Sverige och helt plötsligt så försvann rädslan. Det var på något sätt overkligt när det var annorlunda.
Jag har tyvärr inget tips men jag ville berätta att du inte är ensam och att det finns hopp om att det försvinner en dag!

Dessutom vill jag säga att det verkar toppen det du gör med ditt barn men kojan. Hon kankse till och med kommer tycka att åska är mysigt för då får man läsa saga med mamma! Toppen! Kämpa på, det är jobbigt att vara rädd, men ju mer man pratar om det desto mindre läskigt blir det faktiskt tycker jag.

Det finns olika sätt att bearbeta fobier. Mycket beror ju på hur svåra fobier man har och vilken typ.
själv så börjar jag bete mig mycket märkligt när åskan/blixtarna går. Det mest extrema är nog när tvillingarna var små för ca 6-7 år sedan då min dåvarande sambo hittade mig på bron till huset skurandes de svarvade träpelarna samtidigt som jag hade en tesked mellan tänderna. (hoppas än idag att ingen granne såg att jag var ute i ovädret och städade) Jag börjar oxå svettas okontrollerbart. Efteråt skrattar jag åt det hela men när man är mitt i "helvetet" så är det minsann inte så kul.

Det finns olika behandligsmetoder som jag nämnde. En är att själv intala sig att det inte är farligt och att när åskan går jobba på att titta på den och försöka fachineras istället. Man kan vända sig till terapeuter för behandligar. Det finns vissa som behandlar fobier som anser att 2-3 besök och sedan är man "botad"

Min mamma sa alltid "värna om dina fobier" och menade att om man bara är lite skrajsen så kan det vara lika bra Men det är ju när fobierna tar kontroll över ditt liv så du inte kan leva fullt ut som man måste agera.

Jag tror inte man överför sin rädsla på barn om man är öppen och ärlig. Min mamma var livrädd för maskiner och trodde absolut att de kunde explodera. Men jag tyckte alltid hon var fånig.

jossebell -> vad i all sin dar gjorde du så för när det gick åska?!

16.31 -> jag _måste_ titta på vädret varje dag så jag vet om det ska bli åska eller inte. iofs tittar jag väl på vädret om vintarna också. men jag måste dra ut ALLT om det blir mörkt på himlen (åskmoln). inte ens en lampkontakt får va i. jag måste vara ganska jobbig att leva med ;)

Testa en terapeut med KBT-inriktning (kognitiv beteende terapi), har hört att de arbetar bl.a. fobier.

Lycka till!

Jag är inte rädd för åskan,men för getingar och spindlar Och de små krypen finns ju överallt-brrr!
Men till saken: Terreh-jag tycker det är fantastiskt fint gjort av dig att försöka så att inte din fobi "smittar av sig" till dottern! Strongt jobbat!
Jag vet att det inte är lätt,för jag måste kämpa med mig själv varje gång när lilleman glatt "hittar" en spindel....Ryyys!

jasminen -> tack! :D