Några funderingar

1) Dottern på ca 1.5 mån har en ny favoritsysselsättning. Stå. Självklart håller vi upp/stadgar henne men hon tar faktiskt hela eller i alla fall stora delar av kroppsvikten på benen.

Hon tycker som sagt att det är jätteroligt men kan det vara farligt för hennes höfter? Det är inga långa stunder men det blir längre för varje dag.

2) Hon trivs väldigt bra i bärsjal/famn men betydligt sämre själv. Kortare stunder kan hon ligga själv i babygymmet eller på skötplatsen (vi byter på henne på golvet). Finns det risk att det försenar hennes motoriska utveckling?

3) Mormor kommer och hälsar på 1 em/vecka. Kommer dottern ihåg henne från gång till gång? Räcker tiden för att dottern ska kunna bli trygg med sin mormor?

4) Mormor var här igår och höll henne en del. Då verkade dottern glad och nöjd men idag var hon gnällig och sov bara några min åt gången innan hon vaknade och kollade att jag var kvar. Samband? Slump?

Hej!

Min erfarenhet är att många föräldrar upplver det du beskriver och det beror, nästan alltid, på att deras barn är på väg in eller ur ett utvcklingssprång. Under spädbarnets första år skall det igenom sju stycken och de kan pågå i någon eller flera veckor. Det första språnget brukar komma runt fem veckor och nästa runt åtta veckor.

Före ett utvecklingssprång kan man uppleva att ens barn är oroligt, har svårt att komma till ro och vill gärna vara nära (ofta mammiga). Under språnget sker utvecklingen och därefter följer en tid av lugn och barnet upplevs ofta trygg och glad. Ibland kan det upplevas som att det ena språnget avlöser det andra, vilket kan göra att det kan vara svårt att hänga med.

Mitt råd är att du läser om de sju olika utvecklingssprången, så att du kan känna dig förberedd på vad som sker. Här på familjeliv finns en bra artikel om detta :)

Min uppfattning är att barn som gillar att stå inte tar skada, så länge de står med hjälp av föräldrarna och föräldrarna är lyhörda för barnets signaler. Det vill säga kan bedöma när barnet är trött eller överstimulerat.

Precis som du resonerar är det bra för henne att vara på golvet för motorikens skull. Än så länge är hon dock så liten, att er närhet har större betydelse. Jag tycker däremot att ni låter henne ligga på en filt en kort stund varje dag, så att hon vänjer sig. Ligger ni bredvid brukar det vara mer populärt.

Samma sak gäller för mormor. Hälsar hon på regelbundet kommer er dotter att känna igen och vänja sig med henne mer och mer, ju längre tiden går. Först och främst bygger naturligtvis hennes trygghet på er - föräldrar.

Mvh Christine

Några funderingar

INNEHÅLL