Det är inte som vanligt längre.

Vi fick våran dotter Oktober 2010, hon är nu 7 månader. Förlossningen var utan komplikationer,
fick sy en del stygn som nu har läkt fint. Jag och min sambo har haft sex en gång efter förlossningen.
Vilket inte riktigt var som vanligt, jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig. Mest ingenting tror jag.
Känslan var väl sisådär, jag var nervös och jag fick inte orgasm (vilket jag brukar få varje gång vi har sex).
Under tiden som vi hade sex, kändes det som att jag var tvungen på att koncentrera mig på varje rörelse
varje sekund. Ingenting "flöt på" (från min sida) och det var ett enda virrvarr i huvudet. Efteråt så kändes
det som att jag bara ville börja gråta, eftersom jag längtat efter sex med min sambo.

Vi älskar varandra och brukar kunna prata om det mesta. Vi har inte pratat om det här, än.
Jag förstår att man kanske måste jobba lite på att få tillbaka den här "rätta känslan" som
jag verkar ha tappat för tillfället. Men, min sambo verkar vara helt utan lust till att ligga med
mig. Vi myser, pussas och kramas men sen verkar det ta stopp. Han har nämnt vid något
tillfälle att han har ångest över att vi inte har sex. Jag förstår inte problemet.. Han tar
aldrig något initiativ längre. Det känns som att jag försöker, gång på gång, men att han hellre
vill sova. Nu känner jag att jag blir alldeles för ledsen när han nekar mig sex hela tiden, och
vill då inte längre försöka inleda något som kan leda till sex. Eftersom att jag vet att det inte blir
något i slutändan.. Allt är en enda röra och det är så frustrerande.

Jag vill så gärna ha sex med honom och jag vill att han ska vilja ha sex med mig.
Men det tar emot, när jag vet hur det var senaste gången vi hade sex och det tar
emot när han vänder sig bort och säger "Godnatt", när jag vill så mycket mer.

Någon som har något tips på hur vi kan göra för att hitta tillbaka
till känslan, lusten och varandra?