konstant nervös och ångestfylld. klarar inte jobbet

puffar....
någon snälla? 

hej ! jag har precis samma problem som du, hade i flera år , det var det värsta jag varit med om. jag hade en nervös känsa i kroppen och i magen hela tiden, som en grundkänsla. Den exploderade ut i ångest attacker när jag var på jobbet bland folk, eller gick på stan, eller om jag umgicks med folk överhuvudtaget. Blev spänd i kroppen (pga nervositeten) skakade, fick tunghäfta, röd i ansiktet, yrsel etc. ja du vet hur det är.
Jag hade det altså såhär i flera år. Våndades på jobbet av det här.
Jag grävde i varför jag mådde såhär och läste mkt på nätet, pratade med min mamma mm. Och kom fram till att jag behövde nog medicin, skulle inte stå ut längre, jag var samtidigt deprimerad också, vilket kan utlösa ångest.
Hade gått och haft en period av nedstämdhet länge som inte gav med sig, provade naturläkemedel som inte fungerade speciellt bra på mig, tränade mkt, blev inte bättre av det heller. Jag var orolig, ängslig och nervös , inför jag vet inte vad , bara mådde dåligt. blev sedan riktigt deprimerad, som blev värre och värre.
Men när jag tog mig i kragen och vågade ringa vårdcentralen, och fick sertralin utskrivet, då kom min vändning, mitt liv kom tillbaka, jag är nu idag lugn, glad, social och bekväm i alla situationer, är mig själv igen utan ångest och oro . Det bästa jag gjort, och jag ångrar DJUPT att jag inte fattade flera år tidigare att det var antideppressivajag behövde för att få balans i hjärnan igen. Sök hjälp om detta inte går över, det bästa 'är nog att göra det direkt.

Håller med ovanstående. Först kan du prova att ta hand om dig själv dvs fyra saker man behöver sömn, mat, fysisk tträning och avslappning. Om man kan fylla dessa så bygger man upp ett skydd mot stress. Men om jag var du skulle jag ringa vc, äta ssri ett tag. Några år. Tänk bara på att då du börjar med dessa kan man må mycket sämre i början så du kanske måste sjukskriva dig.

Men varför i hela friden har detta börjat nu? Det finns ingen anledning. 
Allt är bra, har en bra man, jobb och ett bra liv. Jag borde ju må jätte bra. Vill bara må bra och vara som förr.
Jag kan inte ta anti depp heller för vi håller på att utredas för adoption, så jag måste ta mig igenom detta!! Men HUR?? Hur ska jag klara mitt nya jobb nästa vecka när jag får panikångest bara av att tänka på det. Kan ju inte börja med en sjukskrivning. Det är bara ett vik så jag måste klara det. Får panik!!! Klarar inte detta!!! varför är jag så störd? detta är inte jag, jag brukar aldrig vara såhär...
Kan inte sjukskrivas heller för det ser inte bra ut i en medgivande utredning...HELVETE! 

hur gjorde du för att klara att jobba? vilken strategi hade du? 
Jag har försökt med att andas och med lungnande medicin men det hjälper inte. Jag vet att ångest inte är farligt, men det är extremt tröttande och utmattande och det är sjukt svårt att konsetrera sig på jobbet. Sen är jag jätte rädd att det ska synas på mig och att dom ska tycka jag är konstig.

Det kanske är saker som stressa dig fast du inte tänkt på det. Utredas för adoption är en sak som kanske påverka, inte ha fast jobb, kansk sover du för lite, motionerar för lite...det kansk inte behövs så mycket. Vie stress kan serotoninet i hjärnan sjunka, tror jag, det ger panikattqcker, ångest, depression... med ssri tex återställer man balansen. Jag äter det själv för andra gången i mitt liv, ocy är mig själv.

fast jobb har jag haft fram tills i fredags, jag sa upp mig på grund av min ångest. Jobbade natt och orkade inte ed det mer. Kände att det är bättre jag tar något tillfälligt som ha bättre tider. 
kände mig gladare än på länge efter att jag tagit det beslutet.
Men jag vet att hela adoptions och barnlöshets härvan tar på mig, det är klart det gör det. Men jag måste vara stark för att ta mig igenom det. Jag vill ju så gärna bli mamma. 

inre stress och mycket oro som man försöker stöta bort och inte tar tag i .. det framkallar i längden ångest och tillslut depression. ångest är ju känslor som man tryckt undan som man inte tagit tag i , eller vet vad de beror på, de finns där i det undermedvetna, som sedan visar sig som fysiska symtom, man kan inte förklara den olustiga känslan, den bara finns där.... bakom liggande orsaker till det är inte alls lätt att ta reda på, men allt kommer ifrån dina tankar och inifrån ditt huvud. läst mycket om det. men du kanske skulle behöva något avstressande, naturläkemedel finns, bland annat procalmin, avstressande lugnande tabletter, finns på hälsoteket att köpa.
Det fungerar jag har provat, men de är lite dyra. Det fungerar absolut inte om man har en riktig depression eller riktiga ångest problem, men en liten lugnande effekt har det. känner man sig nervös kan man ta tre stycken och tugga på, efter en stund känner man sig lite lugnare.
det fungerar kanske inte på alla, men prova kan vara en ide.
Movina finns också, johannesört. Kolla på hälsoteket.
Jag lärde mig lite grann att styra mina tankar, jag utsåg farhågor i mitt huvud, hur jobbigt det kommer bli att gå till jobbet imorgon, hur jag beter mig, vad ska de andra tycka, kommer de märka något, jag kommer inte klara det, kommer vara så nervös, orkar inte vara bland folk , jag vill inte JAG VILL INTE, neeeej"
så tänkte jag varje dag såfort jobbet kom upp i huvudet, men jag började ta tag i mina jobbiga tankar och försökte vända på det, jag tänkte, vad roligt det ska bli att jobba imorgon, det kommer gå jätte bra, jag är den jag är, jag gör mitt bästa, alla är olika, jag är en bra person, ingen märker hur jag är eller om jag får ångest, alla har fullt upp med sitt eget, ingen som tänker på mig !
jag tänkte positivt, försökte så gott det gick. och då reagerar man bättre när man sedan är på jobbet efter mycket positivt ältande i huvudet =) då går det lättare och man är lugnare om man i förväg tänkt så mycket bra tankar =) försök får du se !!
men som sagt , det här hjälpte mig LITE, kändes lite lättare, men sedan hade jag ju på köpet en djup depression, och en konstant oro i mig, som jag bara inte kunde hjälpa mig själv att komma ur, så jag fick ju antidepp utskrivet, det var min stora räddning , äter just nu venlafaxin som är en bra medicin vad jag känner just nu, kommit tillbaka till mig själv lite mer och är på god väg. Klarar nu av att vara bland folk, jobba, tycker saker är kul igen. kännermig lugnare. osv. jag hade kemisk obalans i hjärnan.
det blir så när man oroar sig en längre tid eller är inre stressad. serotoninet sjunker då i hjärnan, eller noradrenalinet, då behöver du tillslut tillskott av det så det blir en jämn nivå som det var förut .
det kan man inte själv fixa, omöjligt.... och då behöver man medicin för det.
lycka till !

för mig började ångestträsket ordentligt då jag inte kunde bli gravid.
till slut fick jag börja äta medicinerna.
vänta inte tills det gått för långt! som jag gjorde. att hamna där jag hamnade är inte roligt och det kan hända vem som helst.

Nu har det gått några år - hur har det gått för dig "Anonym (nervig)"? Bättre/sämre? Med/utan medicin?