Dödsångest!! =((( Någon som har/haft det? Kan man någonsin komma över dödsångest??

Någon?

Usch det låter jättejobbigt =( Jag har inte uppelvt det själv men jag tycker att du ska gå och prata med någon om det för att hitta roten till varför du känner så här. Ingen vill ju dö, men att gå runt och ha ångest över det är inte bra, det hindrar dig ju från att leva, vilket är det du vill göra!

Ja, jag fick det på köpet när min panikångest började. Det var skitjobbigt. Både för mig och min omgivning. 
När jag började med mina zoloft så försvann dom tankarna. Tack o lov 

Du är inte ensam.

Tankarna kanske inte direkt hindrar mig från att leva, men det är ju en rädsla som kan bara komma över mig så jag vill lägga mig i fosterställning och gråta som ett litet barn.
Kan börja gråta bara jag tänker på att jag ska dö, men frågan är bara när... Jag vill ju inte det! Jag vill leva lääääänge länge till! Vill se mina barn växa upp, uppleva hur det är att få barnbarn (om mina barn vill ha barn vill säga) och allt det där..
Jag inser ju mer och mer att man har tur att man levt såhär länge (30 år) då man ser sig omkring. Därför är jag så rädd att jag ska ha obotliga sjukdomar osv.

Jag arbetar även som personlig assistent, så det påverkar kanske då man ser hur otroligt lidelsefullt och jobbigt andra faktiskt har det i sin vardag.

Jag har aldrig varit rädd för döden men det ändrades när jag fick barn, nu kan jag få otrolig ångest om jag tänker på döden. Är som du säger rädd att jag ska vara sjuk och inte veta om det så att jag bara dör ifrån mitt barn, Jag kan fortfarande hantera ångesten och när jag får en attack gråter jag och ringer till en nära vän som kan lugna mig, men du borde kunna kontakta psykolog så att du får hjälp. Annars undviker jag allt som kan utlösa min ångest, som bloggar där folk är sjuka, filmer där unga människor dör, hoppar över de artiklar i tidningar som handlar om cancer och dylikt.

Ibland upprepar jag sinnesro bönen som ett litet mantra (är inte religös men den hjälper). "Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden." Döden är skrämmande men du får inte låta ångesten och tankarna ta över ditt liv, ett faktum är att alla dör, Man måste därför leva det livet man har till fullo och inte låta rädslan begränsa en.

Hej å väkommen i klubben!!
Dötts ångest och panik ångest har jag haft så länge jag kan minnas att jag kännt känslor.

Det går tyvärr inte över själva rädslan utan mer man vänger sig med det, bearbetar sätt att komma över ångesten.
Jag har varit så rädd för att dö att jag tillslut slutade leva.
Själva dötts ångesten är ju det iallafall för mig att man inte vet vad som kommer hända efter döden och hur det känns när man inte finns mer. Sjukt tanke fortfarande för mig.
Men när jag väl får en atack så vet jag exakt vad jag ska göra och det går över på en kvart.
Sluta tänka på det som gör mig rädd och ta det med min terapi dam istället så slipper man  tänka ensam.

Men tänk om vadå?
Jo att du får canser eller att en komet kommer å trillarn ner innanför ditt tak.
Eller att jordens undergång är här- Det finns inga om för mig mer inga mer om.
Allt kan vara om!!

Jag går på terapi å har gjort i 10 år- jag e så mycket bättre idag . 
När jag va liten brukade läkarna säga att jag hade ett svart hål i magen- så mycket saker som tyngde ner mig 
Idag är det hålet borta och jag får anfall 4 gånger per år eller liknade.

(som en person skrev åvanför mig att en viss medicin hade hjälp henne, öööö feeeel sätt
Ska man tysta ner känslor som finns å tankar? nee bearbeta dem istället)

Det är bara de starka som överlever!!

 

Jag fick tillslut nog hade provat zoloft atarax benso och hittade nu venlafaxin som gjort mirakel den bör du prova att få av läkaren det dör man inte av. Kram på dig