• Anonym (Trött...)

    Komplikationer efter gallblåseoperation

    För drygt tre veckor sen opererades jag, man tog bort gallblåsan som hade mycket småsten i. Åkte hem dan efter och mådde fint.

    Några nätter senare vaknade jag med buksmärtorna från helvetet och hamnade på akuten, fick smärtstillande, och sen blev det ambulans till närmaste sjukhus som har kirurgisk akutmottagning. Dagen efter konstaterades att jag hade vätska i buken, nån slags läckage hade uppstått vid galloperationen. Fyra dar senare satte man in ett dränage i magen och ungefär 1,5 dl blod och galla rann ut. Man fixerade dränaget, men varje gång det skulle spolas rann spolvätskan ut på magen, och det påpekade jag. Varje gång. När man skulle aspirera det man sprutat in uppstod vakuum i sprutan. Trots båda dessa konstigheter var det ingen som reagerade. Buksmärtorna fortsatte, jag fick Ketoganinjektioner flera gånger per dag och lika ofta på nätterna. Efter en vecka skickades jag hem,efter att man konstaterat att det fanns en liten mängd vätska kvar i buken. Och när de skulle ta bort dränaget konstaterade sjuksköterskan att dränet suttit i huden istället för i magen, eftersom direkt hon lättade på tejparna så sprättade slangen ut av sig självt (den ska normalt ligga en bra bit in i magen). Ingen notis om detta heller, trots att jag ju sagt att jag inte trodde dränet låg rätt.
    Väl hemma hade jag ont varenda dag, men hanterbart ont. Så en natt, ungefär en vecka senare vaknade jag med samma helvetiska magsmärtor som då det hela började. In till akuten. Smärtlindring (Voltaren, morfin, Spasmofen, Ketogan) och sen ambulans igen till sjukhus med kirurgmottagning. Blev där två dar och man gjorde ny röntgen, vätskan fortfarande kvar, men man bedömer att det ska försvinna inom 4-6 veckor...läkarens teori är att läckaget har upphört (jag är inte övertygad)  fick med mig recept på Voltaren och Tramadol som jag nu ska äta tillsammans med Alvedon förebyggande. Ändå vaknar jag 3-4 gånger per natt och har kramper i magen. Är rädd att jag ska vakna en natt och smärtorna ska vara så kraftiga och inte ge med sig, så att jag måste åka in till akuten igen.

    Jag läser till sjuksköterska och har bara en termin kvar... jag har oftast försvarat sjukvården när människor varit missnöjda. Men jag måste säga att jag är chockad över hur mycket fel det blir i vården... kommunikationsmissar mellan personal, att man inte alls lyssnar på patienterna (då jag sa att dränaget inte fungerade, när jag sagt vilka smärtstillande som fungerar/inte fungerar).

    Hur som helst... nu sitter jag här med ont i magen, har proppat mig full med värktabletter och är skiträdd att få så ohyggligt ont igen, det är fruktansvärt plågsamt... Jag vill inte in på akuten, jag vill inte bli skickad medambulans till nästa sjukhus och inlagd igen eftersom de ändå inte gör nåt mer åt mig...

    SUCK!

  • Svar på tråden Komplikationer efter gallblåseoperation
  • Saian

    Fyyy va hemskt!!!

    Om du åker in igen så kanske du har tur och får en läkare som faktiskt lyssnar och om du inte får det så försök kämpa. Låt dem inte skicka hem dig utan att ha rett ut det ordenligt! 

  • Laura03

    Gjorde du en titthållsoperation eller en öppen? Har du fått antibiotika nu när de upptäckt läckaget? Har de gjort CT buk eller MR buk nu efter de drog dränet?
    Jag blev opererad för ett år sedan och fick läckage och andra komplikationer och jag får fortfarande ta smärtstillande och då pratar vi inte om lite grann som voltaren eller spasmofen utan oxycontin mot smärtan och den smärtan jag har är helvetisk. Nä du kräv att de lägger in dig. Kräv en ny CT buk, kräv antibiotika för det finns en stor risk att du får en infektion i buken när du har haft läckage där. Vilket sjukhus är du opererad vid?

  • Anonym (Trött...)

    Tjaa... om det hade varit så enkelt att inte låta dem skicka hem mig. Men man är inte så kaxig när man ligger på sjukan och läkaren, sju kandidater, en sjuksyrra och en ssk.student står runt sängen :-/

    Jag önskar ju att de skulle ta beslut att rengöra buken på mig, men det verkar de inte vilja. Jag kan förstå det beslutet, med tanke på risker, kostnader och så... men eftersom eländet inte ger sig för mig, så kanske man borde omvärdera beslutet...

  • Anonym (Trött...)
    Laura03 skrev 2011-06-06 00:34:22 följande:
    Gjorde du en titthållsoperation eller en öppen? Har du fått antibiotika nu när de upptäckt läckaget? Har de gjort CT buk eller MR buk nu efter de drog dränet?
    Jag blev opererad för ett år sedan och fick läckage och andra komplikationer och jag får fortfarande ta smärtstillande och då pratar vi inte om lite grann som voltaren eller spasmofen utan oxycontin mot smärtan och den smärtan jag har är helvetisk. Nä du kräv att de lägger in dig. Kräv en ny CT buk, kräv antibiotika för det finns en stor risk att du får en infektion i buken när du har haft läckage där. Vilket sjukhus är du opererad vid?
    OJ!! Nu blev jag inte mindre rädd :-/

    Infektion vet jag inte, jag har ingen förhöjd CRP.

    Opererad i Kalix, legat inne i Sunderbyn. Titthål. Ingen antibiotika.

    Vad är det för smärtor du har nu efteråt, var gör det ont? Borde de ta och rengöra mig i magen, ta bort vätskan? Jag tycker att det låter som en bättre idé än att låta blod och galla vara kvar därinne...
  • Anonym (Trött...)

    Och ja, de har gjort DT buk efteråt. Visar att det finns vätska kvar, inte mycket, men det verkar inte minska nåt mer heller...

  • Laura03

    Jag tycker verkligen att du ska åka in. Har man opererat bort gallblåsan ska man absolut inte få gallanfall mer. Tror faktiskt att du kan ha hål på gallgången så galla läcker ut i buken fortfarande.

  • Anonym (Trött...)
    Laura03 skrev 2011-06-06 00:40:18 följande:
    Jag tycker verkligen att du ska åka in. Har man opererat bort gallblåsan ska man absolut inte få gallanfall mer. Tror faktiskt att du kan ha hål på gallgången så galla läcker ut i buken fortfarande.
    Ja... det är precis det jag tror också. Blir det värre än de är nu åker jag in. Problemet är bara att akutmottagningen i stan inte har nån kirurgkompetens. Man får smärtlindring och skickas sen vidare, sju mil... och ska man bli skjutsad till akuten måste man ju fixa barnvakt. Funderar allvarligt på att ringa ambulans direkt nästa gång, för jag fixar nästan inte att åka bil, knappt ta mig till bilen ens när det är som värst...

    Hur är dina smärtor nu?
  • Saian
    Anonym (Trött...) skrev 2011-06-06 00:35:51 följande:
    Tjaa... om det hade varit så enkelt att inte låta dem skicka hem mig. Men man är inte så kaxig när man ligger på sjukan och läkaren, sju kandidater, en sjuksyrra och en ssk.student står runt sängen :-/

    Jag önskar ju att de skulle ta beslut att rengöra buken på mig, men det verkar de inte vilja. Jag kan förstå det beslutet, med tanke på risker, kostnader och så... men eftersom eländet inte ger sig för mig, så kanske man borde omvärdera beslutet...
    Förlåt, inte meningen att låta som att du inte kämpade. Jag drog paralleller till mig själv och jag kan bli rätt liten och ynklig när jag är sjuk. 
  • Anonym (Trött...)
    Saian skrev 2011-06-06 00:48:12 följande:
    Förlåt, inte meningen att låta som att du inte kämpade. Jag drog paralleller till mig själv och jag kan bli rätt liten och ynklig när jag är sjuk. 
    No hard feelings Skrattande. Jag förstår din andemening.
    Och man borde ju stå på sig... men jag blir helt paralyserad av allt folk, när de nödvändigtvis måste ha HELA medicinska fakulteten med sig på ronderna.

    MEN... nästa gång (för jag är rädd att det kommer att upprepa sig, suck), då får de se till att göra nåt. Kan aldrig vara normalt att ha så ont så länge...
  • Laura03

    Mina smärtor är lite bättre men jag sover inte bra på nätterna, orkar inte med mina barn på dagarna utan är halvt sjukskriven. Försöker att ta så lite oxycontin som möjligt då de är en 1 om man jämför med kodein som är 0,25 i effekt. Jag hatar att jag fick gallsten. Det har förstört så mycket. Jag låg inne i 9 veckor varav en vecka på intensiven. En nyfödd hemma och fyra barn till. Å jag är så tacksam för att jag lever för läkarna stod handfallna och fattade ingenting medan gallan läkte och tromboser på venen från äggstocken precis vid vena cava. Ett helvete!

    Se nu till att de gör en grundlig undersökning. Kräv att de går ner via munnen och kollar att gallgången är hel. Begär CT, MR och ultraljud så inget kan komma osedd förbi. Och be om bättre smärtstillande.

  • Anonym (Trött...)
    Laura03 skrev 2011-06-06 00:58:32 följande:
    Mina smärtor är lite bättre men jag sover inte bra på nätterna, orkar inte med mina barn på dagarna utan är halvt sjukskriven. Försöker att ta så lite oxycontin som möjligt då de är en 1 om man jämför med kodein som är 0,25 i effekt. Jag hatar att jag fick gallsten. Det har förstört så mycket. Jag låg inne i 9 veckor varav en vecka på intensiven. En nyfödd hemma och fyra barn till. Å jag är så tacksam för att jag lever för läkarna stod handfallna och fattade ingenting medan gallan läkte och tromboser på venen från äggstocken precis vid vena cava. Ett helvete!

    Se nu till att de gör en grundlig undersökning. Kräv att de går ner via munnen och kollar att gallgången är hel. Begär CT, MR och ultraljud så inget kan komma osedd förbi. Och be om bättre smärtstillande.
    Men hemska värld så galet det blev för dig! Hoppas smärtorna ger med sig till sist!

    De kan tyvärr inte göra ERCP (via magen) eftersom jag sen innan är gastric bypassopererad... men jag är säker på att det finna sndra sätt att undersöka. I värsta fall får de väl öppna mig, undersöka och rengöra när de öppnar. Bara de gör nånting. Nu hoppas jag nästan (men bara nästan, jag vill ju inte ha så jäkla ont igen) att jag snart ska måsta åka in så nånting blir gjort snarast...
  • Anonym

    Hej, hur har det gått för dig??? Det har ju gått tre år nu, har du fortfarande smärtor?? Hoppas inte..

  • Anonym888

    Är oxå nyfiken hur det gick för dig?! Kan du inte uppdatera oss?! Håller verkligen tummarna för dej att det gick bra!

Svar på tråden Komplikationer efter gallblåseoperation