Komplikationer efter gallblåseoperation
För drygt tre veckor sen opererades jag, man tog bort gallblåsan som hade mycket småsten i. Åkte hem dan efter och mådde fint.
Några nätter senare vaknade jag med buksmärtorna från helvetet och hamnade på akuten, fick smärtstillande, och sen blev det ambulans till närmaste sjukhus som har kirurgisk akutmottagning. Dagen efter konstaterades att jag hade vätska i buken, nån slags läckage hade uppstått vid galloperationen. Fyra dar senare satte man in ett dränage i magen och ungefär 1,5 dl blod och galla rann ut. Man fixerade dränaget, men varje gång det skulle spolas rann spolvätskan ut på magen, och det påpekade jag. Varje gång. När man skulle aspirera det man sprutat in uppstod vakuum i sprutan. Trots båda dessa konstigheter var det ingen som reagerade. Buksmärtorna fortsatte, jag fick Ketoganinjektioner flera gånger per dag och lika ofta på nätterna. Efter en vecka skickades jag hem,efter att man konstaterat att det fanns en liten mängd vätska kvar i buken. Och när de skulle ta bort dränaget konstaterade sjuksköterskan att dränet suttit i huden istället för i magen, eftersom direkt hon lättade på tejparna så sprättade slangen ut av sig självt (den ska normalt ligga en bra bit in i magen). Ingen notis om detta heller, trots att jag ju sagt att jag inte trodde dränet låg rätt.
Väl hemma hade jag ont varenda dag, men hanterbart ont. Så en natt, ungefär en vecka senare vaknade jag med samma helvetiska magsmärtor som då det hela började. In till akuten. Smärtlindring (Voltaren, morfin, Spasmofen, Ketogan) och sen ambulans igen till sjukhus med kirurgmottagning. Blev där två dar och man gjorde ny röntgen, vätskan fortfarande kvar, men man bedömer att det ska försvinna inom 4-6 veckor...läkarens teori är att läckaget har upphört (jag är inte övertygad) fick med mig recept på Voltaren och Tramadol som jag nu ska äta tillsammans med Alvedon förebyggande. Ändå vaknar jag 3-4 gånger per natt och har kramper i magen. Är rädd att jag ska vakna en natt och smärtorna ska vara så kraftiga och inte ge med sig, så att jag måste åka in till akuten igen.
Jag läser till sjuksköterska och har bara en termin kvar... jag har oftast försvarat sjukvården när människor varit missnöjda. Men jag måste säga att jag är chockad över hur mycket fel det blir i vården... kommunikationsmissar mellan personal, att man inte alls lyssnar på patienterna (då jag sa att dränaget inte fungerade, när jag sagt vilka smärtstillande som fungerar/inte fungerar).
Hur som helst... nu sitter jag här med ont i magen, har proppat mig full med värktabletter och är skiträdd att få så ohyggligt ont igen, det är fruktansvärt plågsamt... Jag vill inte in på akuten, jag vill inte bli skickad medambulans till nästa sjukhus och inlagd igen eftersom de ändå inte gör nåt mer åt mig...
SUCK!