Trotsig 2, 5 åring...
Hej
Jag har en 2,5 åring som går på dagis här i Köpenhamn. De senaste dagarna har han gått ifrån att vara en harmonisk och glad pojke till att vara en motstridig och trotsig pojke som knuffar och nyper de andra små barnen. Han klättrar upp på matbordet och häller ut sitt drickvatten och igår hade han knuffat ett barn ner för trappan. Allt gick bra. Men, vi blev riktigt ledsna begge två av att höra det.
Personalen påpekar att han har det lite svårt för tiden. Och att han är så sur på de små kanske hänger ihop med att har en lillebror på 8 månader här hemma och att han nu är den äldsta på sin avdelning. Det har också varit ett stort personalbyte på hans avdelning och flera barn som kommit över på storbarnsavdelningen. Han pratar och saknar flera av de stora barnen. Och han vill inte gå på dagis längere.
Här hemma fungerar det mycket bättre mellan storebror och lillebror. Och de blir mer och mer glada för varandra. Så vi vet inte riktigt hur vi ska vara annorlunda.Vi läser, sjunger, leker med storebror så mycket det går och ser till att han får umgås med oss begge två. Han får så mycket kärlek och pussar och kramar.
Det har heller inte skett några stora förändringar på hemma fronten, så vi förstår inte riktigt var det är som händer... Han är så klart trotsig vid klädbytte, måltider osv som de flesta två åringar. Han har varit rätt tidig med språket, så han kan uttrycka rätt mycket och funderar mycket över allting redan. Han sover också oroligt på nätterna. Han leker ofta att han är en bebis precis som lillebror och att vi ska mata honom osv. Så får han den "bebis omsorg" han ber om.
Vet inte rigtigt vad vi ska ställa upp med längere. Känner mig orolig och bekymrad. Personalen brukar alltid säga att han är så välstimulerad, glad och duktig och nu är han förbytt. Orolig för att det hänt något på dagis eller någon annanstans som jag inte vet om.
Saknar min goa pojke:(