Bråkiga barn HJÄLP!

Hej!
Jag och min hustru har tre barn som är 7, 5 och 1 år.
För tillfället är jag föräldrarledig med vår yngsta dotter. Dagarna som hemmapappa är hektiska. Sommarlovet har börjat vilket innebär att jag har alla barnen hemma med mig. Detta borde vara den mest fantastiska tiden i livet, när man får ha sina underbara barn runt omkring sig hela långa dagarna.
Men så är inte fallet.
Våra två äldsta bråkar konstant. Dottern som är 7 är en mästare på att retas och klarar inte av att låta sin yngre bror vara ifred. Vår 5åriga son är däremot är en mästare på att slåss, rivas och knipas. Bråken avlöser varandra och stunderna på dagen när de är sams är lätträknade. Dessutom är barnen utrustade med extremt välfungerande stämband, så ljudnivåerna är allt som oftast på topp.
Hur vi än har försökt hantera dessa bråk och konflikter, verkar ingenting bita. konflikterna kan uppstå ur tillsynes ingenting, och slutar inte sällan i att min dotter får sig ett slag (och börjar gråta och skrika) eller att vår son kastar saker över hela huset och smäller i dörrar.
Vi kan ibland lösa problemen för stunden men med varje ny dag uppstår nya bråk. Detta har medfört att stämningen hemma nästan alltid är i botten. Efter att man försökt bemöta konflikterna kontrollerat och med lyhördhet de första gångerna, övergår responsen förr eller senare alltid i att man gormar tillbaka, eller smäller i skåpsdörrar för att det är så förbannat dränerande.
Mitt i alla dessa bråk sitter sedan vår lilla 1åring och försöker göra sig hörd :( Usch!

Ingen vill väll vara en gormande, skrikande och arg förälder, men sanningen är att dagarna är så fulla med konflikter att jag ofta tappar tilltron till min egen förmåga som pappa. Jag är numera mycket lättirriterad och känner ofta orkeslöshet/uppgivenhet. Tomma hot har också förekommit då allt känns uppgivet, trots att jag vet att de är kontraproduktiva.

Hur kommer man på rätt kurs igen?
Snälla hjälp mig, Hjälp oss!

/en uppgiven pappa