Konstigt tryck över bröst och mage som är värre vid ryggläge och sittande och bättre framåtlutad eller liggande på sidan?

Det låter som panikångest - de flesta fysiska tillstånd känns mycket bättre när man ligger avslappnat på rygg, medan panikångest känns bäst när man ligger i fosterställning

fast jag trodde när jag hade liknande symptom att jag hade ont i ryggen (har ångest annars så de visste jag att de va inte de jag hade)

de visade sig va en massa proppar och vätska i båda lungorna...de gjorde som ondast när jag låg på rygg och va avslappnad, så de stämmer inte alltid...samma när jag fick problem med gallan...avslappnad = mer ont

tror inte ts har proppar eller gallstenar för det, ville bara säga just att de kan va nåt annat än ångest

kolla upp de om de blir värre eller inte släpper, panikångest släpper efter ett tag så man iaf kan känna de lite lättare

Men att det är bättre i framåtlutat läge och liggandes på sidan men förvärras direkt när jag står upp rakt eller ligger på rygg eller sitter...
Panikångest alltså?

Kan det förvärras på en sekund av att ändra ställning?

nej de kan de inte, ring 1177, bröstsmärtor ska ALLTID kollas

Proppar och vätska i lungor?
Låter läskigt.
Varför hade du det?
Vad hade du för symptom?
Och hur upptäckte man dessa?
Hur behandlades det?

Gallbesvären, vad hade du för besvär då?

proppar; mest ont i bröstet och bröstkorgen, drog mest åt ena sidan. Otroligt tungandan men de kom smygande, vilopuls på 150, svårt att lyfta min lilla flicka och att ligga va omöjligt, enda som lindrade va att sitta framåtlutad, inte så lätt när man ammar. Orsak; 2 mkt täta graviditeter med stillasittande pga foglossning, 2 täta snitt...havandeskapsförgiftning och 2 galloperationer

ovanligt i den här åldern men så gott som alla riskfaktorer hade jag, visat sig att jag har benägenhet för proppar nu också. (27 år)

har reumatism så jag trodde länge de va vanlig värk, de va först när propparna började närma sig hjärtat som jag blev dålig...jag är lurig med de där för de märks aldrig att jag är dålig förrän jag är väldigt sju...ändå missade flera läkare detta för att jag va för pigg :O märktes när de kanske handlade om dygn kvar i livet :S känns sådär och är fortf jobbigt att tänka på

gallan; ett band runt bröstkorgen som gjorde ont, blev illamående och de kändes som kramper, fick efter första barnet. ett säkert sätt att få bekräftat gallsten är att DIKLOFENAK hjälper mot smärtan. ta 50 mg, gärna stolpiller för de funkar snabbast och vänta en dryg halvtimma...har smärtan lättat kan du va ganska säker. Jag fick trots detta kämpa för hjälp. Hade 4-5 attacker om dan, illamående, ont, va tvungen att vika kroppen för att känna mindre.

behöver inte va nåt av detta men de finns en hel del som ger de symptom du räknar upp och just bröstsmärtor ska alltid tas på allvar så får läkarna sen ta ställning

Tack för att du tog dig tid att svara!
Stackars dig vad jobbigt du har haft det!
Vilken typ av reuma har du?

Jag har haft dessa problem i 6 månader - 12 månader.
Under denna tid har man gjort en vanlig lungtröntgen och en datortomografi på bröstkorgen. Inget konstigt hittades..

Kanske borde det upptäckts vid dessa undersökningar?

Tror inte de bryr sig på akuten tyvärr.. Har varit där 10 gånger senaste året men eftersom mina besvär har varit så länge så tror de inet att det är akut utan hänvisar till husläkaren..

En sak dock som är märkligt.. Jag har en knöl i magen (skrev om den i annan tråd) som man tydligt känner. Vuxit lite senaste året tror jag och sitter där revbenen slutar på höger sida. Stor som en liten clementin ungefär.
man gjorde en Datortomografi (CT röntgen) för ett år sedan när knölen kändes för första gången men inget hittades då..

Min husläkare gick in och tittade på bilderna och sa att han ser att det är något och tycker det var märkligt att inte röntgenläkarna har skrivit en kommentar utan bara sagt att allt är normlat.
Det finns en knöl, det känner man tydligt. och det är inte normalt att ha en knöl där.
Kanske finns det fler i bröstkorgen tänker jag..?
Kanske gör de att det trycker på något mer när jag ligger eller sitter..

har inte fått svar på vilken reuma jag har då bara röntgen visar förändringar och då får jag ingen klar diagnos :S RA proverna är negativa men de har läkare sagt att de kan de va trots sjukdomen eller så blir de positiva framåt i livet...jäkla kämpande är va de är.

Även jag har fått kämpa och gå hemma sjuk längre tider då jag lider av depression, då är ju naturligtvis allt jag känner och söker för mitt mående fast jag mår bra psykiskt. När de sen visat sig va allvarliga saker (spm propparna) vill ingen ta ansvar...däremot detta med propparna, som en läkare ville ha till en uvi, är nu anmäld till socialstyrelsen, de är en för allvarlig grej att låta passera...gallan kan man ju gå med länge utan direkt fara, först när levern blir påverkad är de farligt men jag tror inte nån stannar hemma när de är gula

den där knölen känns ju som att den kan ha ett samband med dina smärtor, de räcker ju med att den växer så den trycker på nerver så kan man få fruktansvärda smärtor. Hade din husläkare nån tanke på vad de kunde va eller lät han det passera eftersom rtgläkaren inte kommenterat?

är knölen mjuk eller hård? min mamma har också reumatism och på henne bildas det brosk knölar lite här var som växer och växer, som känns obehagliga och vissa gör ont...men de är mest vid handlederna, men kroppen är ju full av ben och brosk och detta kan ju uppstå överallt.

Sen blir man ju lite nojjig då mn nu de sista läst om alla missar som gjorts. Jag vet att de är svårt att söka igen och igen och till sist litar man ju på läkarna även om smärtan är så stor att man kan banka huvudet i väggen. Sista gången innan mingalloperation sa jag att jag vägrar lämna akuten, ni får tillkalla polis då för helvete...då va jag så less på skiten, kunde inte äta, precis mist vår son, ville bli gravid igen men inte innan operation. Hörde läkaren i korridoren hur han gjorde narr av mig och då brast det. Som tack blev det komplikationer så jag låg inne i 10 dagar med sond och fasta till följd...de gjorde sönder gallgångarna när de skulle lossa stenar som satt fast så de fick laga, lagningen (stentar) togs bort i höstas för jag hade ont av dem. Då va jag gravid igen.

Efter att ha kämpat med min smärta i alla dessa år vet jag hur man till sist ger upp men jag hade nog bett din husläkare om en remiss till röntgen för att få koll på knölen, eftersom den ändå syntes, den känns och den växer.

tycker dessutom att de är ganska allvarligt när du gått så länge utan att de kollas upp mer och att de nöjer sig med röntgen...vad jag vet syns inte gallstenar på vilken röntgen som helst, ultraljud syns de och när man gör en ct men är osäker på om man då behöver kontrast. De va ingen som trodde på gallstenar på mig eftersom jag inte hade alla typiska besvär...men på ultraljudet syntes de ju tydligt

usch stackars dig :(
Blir så ledsen när jag hör om andra som råkar illa ut i vården...
Och förbannad!!! Blir man inte läkare för att man vill hjälpa människor eller??

Jag ska be om remiss till både UL och röntgen!

Vad hade du för gallsymtpom?

jo, jag känner likadant, vafasiken väljer de att bli läkare för??

mina symptom va från början kramper, som ett bälte runt bröstkorgen och med dessa kramper ett illamående. de kändes olika beroende på hur stor sten som passerade och sen den sista tiden då en sten satt fast. Fet mat förvärrade. Gröna frukter och grönsaker ska man undvika, de kan ge en attack.

du kan va ganska säker på gallsten om en tablett diklofenak hjälper dig en stund