delar ni tidiga mornar eller går ni upp mer

På helger har vi alltid tagit varannan morgon, det har varit självklart. Vi tar även varannan nattning.

Jag kan ju bara svara för mig själv. Här får jag aldrig sovmorgon. Min kille sover kanske till 10.00 när han är ledig. Han tar inga nätter heller. Fast jag har bett om det ett flertal gånger. Han verkar inte förstå att ta insiativ till att göra mig en glad och utvilad mamma.

Hemma hos oss så delar vi på nätterna. Det innebär att är vi båda lediga så turas vi om att ge mat på morgonen (för de andre har gett på natten om barnet vaknat). Min man skulle aldrig sova till 10, inte ens innan vi fick barn.

Jag tycker du ska tala ur hjärtat och säga som det är, att det inte funkar för dig och att du vill att ni delar mer jämställt. Tala också om att du inte går upp för att du vill, utan för att du måste (han kanske har missförstått)

Det som är ojämnt här är nätterna när sonen vaknar för sambon sover djupt och hör inte. Den tid det tar för mig att väcka sambon, få han att förstå vad saken gäller och att han sedan stapplar iväg, gör att jag har hunnit bli klarvaken. Det går lättare för mig att gå upp själv och peta in nappen el vad som nu behöver göras, även om sambon säger åt mig att väcka honom. Helger delar vi på och tar en sovmorgon var, även om det inte är hugget i sten. Ibland får en av oss båda om det varit ngt särkilt. Nattningarna delar vi på, sambon badar och fixar på pyjamas och grejer och sedan läser jag saga och bäddar ner, ibland växlar vi.

Här går maken upp de flesta mornar sedan sista barnet passerat året, innan dess var det mest jag som tog nätter och tidiga mornar. Men jag försöker gå upp hyffsat tidigt ändå, mellan 7-8 och erbjuder honom att gå upp och sova/vila lite innan dagen börjar om vi inte har tidiga planer. Och han säger till när han behöver få sova längre på morgonen, dessa gånger går jag upp direkt tillsammans med barnen när de vaknar. Just nu passar det här upplägget oss. Vi pratar med varandra hela tiden om upplägget så att vi känner båda att det fungerar och är på lika villkor.

vi gillar att gå upp o göra morgon tillsammans vi.. frukost o kaffe o mys med alla barnen! :) men ibland kanske man blundar någon extra halvtimme o då brukar den andre smyga ner med barnen! :) ingen sover mer än den andre :P

Hos oss är det pappan som tar nästan alla mornar sen 2 år tillbaks. Lider själv av sjukdomar som gör mig extremt trött. Är väldigt tacksam för att jag har en sån förstående man. Blir jag frisk kommer vi dela på sovmorgorna. Har den bästa pappan i huset tror jag...

Jag tar nätter och mornar, alltid.
Min man jobbar shift och behöver få sova. Han kan inte gå upp vid 5 när han kommit hem vid 1. Han kan heller inte gå upp och ta barnet på natten när han ska upp 6. Vissa dagar är han givetvis ledig, men jag tar dom nätter/mornarna också.

Härhemma är jag den som sovit om mornarna. Av den enkla anledningen att min man vaknar tidigt o inte kan somna om igen.