• Jenkaaa

    Är jag ensam om det här?

    Hela veckan, varje dag, varje timme och varje sekund så känner jag en extrem stress, hela kroppen skakar och jag kan känna att det skakar inombords. Jag kan vara världens lyckligaste och dansa och sjunga, sen går jag ner mig, känner ingen mening med att leva, vill göra mig illa och hetsäter. Det här är det jag får leva med. Antingen eller, svart eller vitt. Det kan skifta varje timma, varje dag, varje vecka.

    Jag har ett HELVETE och KÄMPAR för mitt liv. Kämpar för att om jag ger upp så dör jag.

    Vissa dagar slår det mig, hopplösheten, ensamheten, tomheten. Att det fan inte är värt det. Det är för jobbigt. Då vill jag få slut på eländet och när jag har kommit dit så försvinner jag, börjar dissociera och det är i det stadiet då jag kan göra vad som helst mot mig själv för jag är inte riktigt med. När man dissosierar så försvinner man lite och det kan kännas som att du är utanför din kropp, det är då jag tappar kontrollen för då kommer impuls-valen som kan vara att jag t.ex gör mig illa, tar droger,  impulsresor, shoppar, säger konstiga saker, är avstängd totalt. Ser ingenting, tunnelseende.

  • Svar på tråden Är jag ensam om det här?
  • puss

    har du nån form av pykosproblematik?


    I am a fast maschine I keep my motor clean
  • Sannlycke

    Nej du är inte ensam,själv går jag i terapi för ungefär liknande problematik men har börjat inse att jag alltid kommer att vara "halv"...eller åtminstone inte känna lycka och glädje fullt ut, men leva vill jag ändå.

  • Candida

    Det liknar inte min problematik, men konstigt nog känner jag ändå igen mig... Rynkar på näsan

  • trettioplus

    Nej, du är inte ensam om din problematik. Tyvärr lider ganska många människor av konstant ångest och somliga av dem disassocierar också. Vissa psykiska funktionshinder, som bipoläritet och borderline innehåller också de svängningar i känsla och humör som du beskriver.

    Har du någon kontakt med psykvården?


    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Jenkaaa

    Ja jag har kontakt med psykiatrin i Mora, legat inne på psyket oräknerliga gånger. Jag har ett självskadebeteende också. Nu säger dom att dom letar efter behandlingshem men det tar sån jävla tid. Så jag går hemma utan vare sig terapi eller sysselsättning. Jag blir ju tokig snart.

    Nej jag har inga problem med psykoser. Vad jag vet.

    Jag dissocierar väldigt mycket. Flera gånger om dagen. Det kan håller i sig en hel dag ibland.

  • Jenkaaa

    Jag har borderline och PTSD...

    Vilken hjälp kan jag få?

  • trettioplus
    Jenkaaa skrev 2011-07-03 17:57:41 följande:
    Jag har borderline och PTSD...

    Vilken hjälp kan jag få?
    Du bör rimligen kunna få DBT-behandling i alla fall (dialektisk beteendeterapi). Det sägs kunna ha ganska bra effekt på borderline.
    Gällande stressyndromen är jag mera osäker.

    Får du några mediciner under tiden du väntar?

    Jag förstår att det är skitjobbigt för dig. Jag önskar att det fanns mera insikt i samhället om hur akuta psykiska problem kan vara.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Eisa

    Måste säga att du är bra på att förklara i text. Kände när jag läste din TS att jag fick en viss förståelse för hur det kan kännas och det låter extremt energikrävande och jobbigt. Fy fan. Hoppas de hittar ett behandlingshem snart. Kram.

Svar på tråden Är jag ensam om det här?