Anonym (inte lätt) skrev 2011-07-03 15:41:04 följande:
Om han har gjort slut efter 4 års tid så är det ingenting han gjorde lättvindigt.
Jag vet att det gör fruktansvärt ont att bli lämnad, men mina bästa råd är att
1. ge sig själv ett par veckor och bara gråta och gråta (sätt en deadline)
2. När de veckorna är slut: snäppa upp sig och hålla sig sysselsatt efter det, att absolut inte svara på hans samtal eller mail för det river bara upp gamla känslor.
3. rada upp några dejter så att du känner dig uppskattad som kvinna igen, även om du har noll känslor för de killarna. Det är skönt ibland att bara få bli uppvaktad och ha ett trevligt samtal med någon schysst kille...utan krav.
4. Varje gång du tänker på honom ska du avleda tankarna och hitta på något annat, t ex göra 20 armhävningar eller gå en rask promenad.
5. Hitta någon tjejkompis som du kan prata med och som du kan ringa när du vill dygnet runt när tankarna blir för svåra.
1. Tack för alla tips och för orken! Jag har gråtit ut, de första veckorna gjorde jag inte annat än gråta varenda dag tills jag somnade. Men nu kommer gråtattackerna mer sällan..endast ett par gånger i veckan.
2. Han säger att jag även var hans bästa vän och att han vill alltid hålla kontakten. Jag har förlorat min kärlek men kan inte tänka mig hur det skulle va att bryta kontakten helt. Han är än idag ett stöd och jag vågar inte bryta den kontakt vi har..inte endast kärleksmässigt utan han är verkligen min bästa vän :(
3. Detta kanske låter lite skrytsamt men utan att mena så så har jag alltid fått många bllickar att följa mig ute på stan. Jag har aldrig haft problem med självförtroendet och får ofta komplimanger av både tjejer och killar. Men nu får jag en klump i halsen varje gång ngn kille tittar på mig eller flörtar..känns så fel..
4. Jag försöker tänka på allt negativt med honom för det fanns det en hel del..försöker även sysselsätta mig för det är det han gör för han orkar inte va hemma. Det känns jobbigt att sitta hemma påstår han så han jobbar varenda dag nästan.
5. Mina fina vänner har stöttat mig så otroligt mycket..vet inte vad jag hade gjort utan dom! Men ibland känner man sig så otroligt ensam ändå.
Men en sak jag är lite nojjig över är att jag inte vet om jag borde ringa honom då och då eller inte? Om vi inte pratat på några dagar tänker jag att han kanske tycker det är fel att jag bara srtuntat i att ringa på ngn vecka? Vad borde man göra? Bete sig som en vän och ringa lite ibland för att kolla läget eller vad är rätt? Har aldrig varit i denna situarion så jag vet inte hur man ska bete sig..