Jag har ångest! "Måste" man göra saker på semestern?
Jag har semesterångest så det skriker om det! Detta är min första semester ever jag har faktiskt jobbat alla andra år som vikarie eller förra året tog jag ut 2 veckor. Redan när semestern började var det ett hejdlöst planerande från min sida men allt rann ut i sanden, planera att åka nånstans långt bort, bila genom Sverige, etc. etc. Inte för att jag hade så stor lust utan mest för att jag kände att jag "måste" göra det eftersom det är semester och jag måste ta tillvara på varenda dag! Min sambo har desto mer fullspäckat schema eftersom han tävlar i bilsport kräver det mycket tid för honom att fixa och dona med bilarna men han avsätter tid även för mig givetvis om jag vill. Fast jag har inte riktigt "velat"- jag har jobbat så mycket i så många år nu att jag tyckt det varit helskönt att ligga på soffan och läsa. Nu är det inte länge kvar så börjar vi båda om att jobba och det vi har gjort är att vara på en 3 dagars fiskesemester (ett stort gemensamt intresse) några MIL härifrån. Sedan en och annan sporadisk tur med båten, nån/några dagar har vi gått på stan shoppat lite, det har blivit en och annan fest med kompisar (dock inte många)- men så upptäckte jag en ny bokserie och har varit fast jag har läst och slappat varje ledig sekund känns det som.
Jag är inte intresserad av att kolla på TV och sånt där utan bara legat och läst i soffan på väldigt mycket av min lediga tid. Varit uppe läänge på kvällarna och sovit till 11 på dagarna.
Mamma tjatar och undrar varför vi inte åker och lägger oss på badstranden nu när det är varmt och solen skiner. Jag VILL inte- jag är ingen badmänniska längre och egentligen ingen solmänniska heller även om jag såklart älskar solen. Jag har trivts ganska bra att vara ensam här men får panik när hon ifrågasätter varför vi inte GÖR någonting varför min sambo mest håller på i garaget och jag sitter här och läser. Då får jag panik och ångest, ser dagarna flyta förbi och tänker att jag slösat bort hela min semester på att göra INGENTING. (mer än att slappa)
Jag planerar i kalendern och försöker göra det bästa av det som är kvar men många kompisar jobbar på veckodagarna, de flesta rättare sagt. Och jag har inte känt något behov av att vara med dem varje dag.
Hur kommer jag över denna hemska semesterångest? Dvs. Vi har inte gjort "något" och semestern är slut. Vi har inte varit mer än 5 mil hemifrån och vi har inte övernattat borta mer än 2 nätter. Egentligen har jag haft det ganska skönt men varför sitter det som en gnagande känsla där i bakhuvudet "Du borde gjort mer... din semester har du slöat bort!"
Du gör helt rätt som slappar om det är det du vill! När barnen var små och ekonomin inte alltid var så bra så var vi hemma. Ungarna var jättenöjda med en plastpool i trädgården och jag kunde gunga i hammocken och läsa 