Mormor vs Farmor

Det är väl ingen naturlag att det ska bli så?
Men oftast är det ju mammorna som lägger ner MYCKET mer tid på barnen än papporna och då är det kanske mer sannolikt att mammans föräldrar kommer närmare.

Det har nog väldigt mycket att göra med hur personerna är. Min mormor och morfar var rätt skruvad och min farmor var världens mysigaste. Ingen hade valt morföräldrarna i det fallet, inte ens min mamma och hennes syskon.

Farmor är bäst här.

Jag tycker däremot att det blir väldigt tråkigt när det blir som en slags tävling mellan mormor och farmor, i detta fall är det farmor som tävlar, dock är mormor inte särskilt lockad av att tävla, som tur är.

Men vet andra fall där det är från bägges sidor och det är verkligen tävling om vem som barnbarnet gillar mest:/

Tror oxå det är vad man gör det till men kan tänka mig att döttrar pratar och umgås mer med sina mammor när de är gravida och får barn än med sin svärmor (elakt ord) Här är mormor snäppet vassare än farmor men det är för att mormor är pensionär och har mer tid att lägga på barnbarnen än farmor som är heltidsarbetande med fritidsintressen.

jag själv hade alltid bättre kontakt med mormor och uppskattade henne så mkt mer, o jag träffade farmor lika mkt!
Mina barn älskar sin mormor mer är farmor och ha inte lagt mig i där.
Men kanske är det så att flickor har bättre kontakt med sina mammor än va papporna ha?

Min farmor och farfar har alltid varit väldigt engagerade i alla sina barnbarn (dom var dessutom farmor och farfar till alla) Alla mina somrar tillbringade jag där. Dom bakade allt bröd själva och varje gång dom bakat kom dom alltid med ett bröd till oss oxå. Var jag sjuk lämnade mamma mig alltid till farmor och farfar och jag njöt av varje sekund.
Min mormor är en jättesnäll mormor, men hon och jag är så olika så vi har aldrig riktigt klickat på samma sätt.

Kan även tillägga att mamma och pappa var skiljda och jag hade ingen direkt kontakt med pappa, men farmor och farfar fanns ändå alltid där. Och dom fanns även där för mamma.

Så nej. Det är verkligen inte alltid så att mormor står närmre barnbarnen.  

Jag gillar inte min svärmor direkt..... Och sen som tur är så bor vi inte så nära!!! Däremot bor vi nära min mor och ses rätt ofta!

Tyvärr hör man ju ofta att kvinnor inte gillar sina svärmödrar och då speglar de väl det till sina barn och väljer att träffa sin egen mamma mer än svärmodern. Själv gillade jag både mormor och farmor men min farmor lite mer eftersom hon var piggare och lite enklare än mormor. Det som jag blir rätt less på är de svärdöttrar som bara ser fel på sin svärmor hur underbar denna än är men aldrig något fel på sig själv. Känns som många kvinnor på något sätt känner en konkurrens från sin svärmor och jag förstår faktiskt inte varför ärligt talat. Min svärmor har fel och brister också men det har jag med. Jag vill att min son ska ha en bra relation både till sin morföräldrar och farföräldrar.

Absolut inte, för oss är det precis tvärtom. Vi träffar sällan mina föräldrar, men vår stora tjej (2 och ett halvt) har varit livrädd för mormor från dag ett. Det börjar släppa nu.. Medan hon älskat farmor från dag ett och har världens bästa relation med henne. Vi bodde med farmor och faster ett tag efter tiden på bb för vi var mitt i en flytt, så dom kom väldigt nära varann då.

Min mamma (mormor) är inte ett dugg engagerad och träffade min son senast för ett år sedan, men min svärmor (farmor) är världens bästa! Min son sover över hos henne ngn gång i månaden och träffar henne varje vecka. :)

Ja här verkar det som det är fler som har en "bättre" farmor.
Men kan förstå att om man står sin egna mamma nära så ses man kanske lite oftare än vad man gör med farmor då papporna inte är lika engagerade i att träffa sina föräldrar lika ofta.

Men tror även att många farmödrar blir lite besvikna på så vis när deras söner gör så.
Jag ringer inte hit svärmor utan det får min sambo sköta likaså att jag sköter om att bjuda min mamma.
Än så länge så är vårat barn såpass litet så han har väl ingen favorit på så sett..
Dock så är farmor alltid lite läskig i början men mormor kan han gå fram till på en gång, men efter ett tag släpper det med farmor och det finns ingen blyghet, och han träffar dom bägge lika ofta med då båda bor en bit bort.

blev bara lite fundersam till hur mormor och farmor kan vara släkt med varandra? eller fattade jag det fel?

Min svärmor är inte så lätt att gilla gr verkligen försökt nu är det mer för fridens skull man åker dit alltid tyvärr med en klump i magen.... Och då dom är på besök!!!!

Jag har alltid stått min farmor (och farfar) närmast, men jag tror att mitt barn garanterat kommer ha en närmare relation med min mamma och pappa, alltså mormor och morfar.

Det blir vad man gör det till, men oxå hur relationerna ser ut annars.

Jag hade själv bäst kontakt med min farmor trots att min mor och hon inte kom speciellt bra överens. Hon var betydligt mer engagerad än min mormor. Min dotter har däremot har däremot bättre kontakt med sin mormor eftersom hennes farmor inte vågar/vill engagera sig i henne. Det blir vad man gör det till!

Morföräldrar kommer oftast före.. har alltid varit så.. och förblir så.. orättvis.. nja, kanske det.