Har du som vårdpersonal någon gång velat ha kontakt med en patient -privat? Har du lämnat telenr/ e-post el till patient?

Jag fick höra av en terapeut att vi troligen skulle kunna bli vänner  EFTER AVSLUTAD TERAPI.

(och hade en väninna,  inlagd på psyk av och till,  som blev utbjuden och förförd av  psykologen (?)  där.    Hon trodde att det var ömsesidig kärlek och blev förtvivlad när han inte ville träffa   henner mer efter engångsknullet.   Hon vågade inte anmäla honom -  för att hon visste att hon skulle behöva flera inläggningar?     Ints så långt efter lyckades hon ta livet av sig -  vid sitt tidigare försök hade hon ångrat sig och ringt ambulans).

Jag jobbar inom psykiatrin, sluten och öppenvård... Skulle aldrig gå vidare med en relation så den blev privat. Man har träffat många som man klaffat med men för mig känns det helt fel.

Att ta kontakt med en patient är oprofessionellt. Däremot kan jag tycka att om:
- Vården/kontakten upphört
OCH
- Det är patienten som initierar en kontakt.
Då KAN det vara OK. Inte annars.

Naturligtvis efter avslutad vårdtid..
Sen är det ju lite beroende också på var man jobbar, så "patienten" inte är i beroendeställning eller i underläge. Det är ju tex skillnad att jobba på psyk eller på medicinavdelning tänker jag.. Vad tycker ni?

Jag skulle ju inte söka upp en patient via Facebook eller Eniro.

kanske inte riktigt samma sak, men när jag födde min yngsta dotter så tog det väääldigt lång tid och många hann gå av o på sitt pass under min förlossning. husomhelst så näst sista passet innan jag födde va det en bm som va supergullig o hjälpte mig mycket. hon hoppades att bebisen skulle komma under hennes pass, men så blev det inte. vi åkte hem tidigt dagen efter, dagen efter det när hon jobbade igen gick hon upp för att hälsa på men då hade vi ju redan åkt hem. hon tog reda på mitt telnr o ringde upp mig o vi pratade lite om hur allt gått o hon gratulerade till bebisen o så. SÅ himla jätte gulligt!! Jag blev jätteglad o tänker på det fortfarande ibland!

Nu va ju kontakten relaterad till min förlossning, så det är ju inte samma sak kanske. Vet inte hur du jobbar o varför ni träffades o så det är ju svårt att säga. Men jag tycker inte att det är fel att skapa en relation till en patient om det inte är några speciella omständigheter, tex inom psyk eller något som kan kännas "pinsamt".

Det är så sällan man bara "klickar" med folk så jagt tycker man ska ta vara på såna tillfällen! :)

Någon mer??

Puttar upp.

Hittade tråden vid googling. Men är andra hållet för mig, än tråden handlar om. Var patient åt en person för ett tag sen. Är inte det längre. Jag tyckte väldigt mycket om den personen jag var patient åt, upplevde mig omtyckt tillbaka, vår kontakt var mycket bra. Tvivlar knappast på att den som jag var patient åt hade velat ha fortsatt kontakt utanför/efteråt. Nu saknar jag den här personen jag var patient åt, väldigt mycket. Trodde det skulle släppa med tiden. Men det gör det inte. Skulle väldigt gärna vilja ta kontakt med den här personen. Men jag vågar inte. Även om jag har känslan av att den här personen säkert ville fortsätta ha kontakt med mig. Så kanske känslan av att det inte vore så lämpligt tar över, och jag får nog inget svar i så fall. 

Får fd vårdpersonal och fd patient under inga omständigheter, aldrig, utveckla någon som helst privat relation med varandra när vården eller deras kontakt som vårdpersonal/patient är avslutad?