Mina symtom, BIM -7

Än är det tidigt, vänta helst till bim med att testa igen. Lycka till :)

Jag vet, men tack ändå :) Man blir så fruktansvärt rastlös - måste lära mig att tagga ner lite :)

Förstår det, men du är ju inge mer gravid bara för att du får veta det några dagar tidigare... Tålamod har man för lite av ibland

Haha, helt rätt - jag är född utan tålamod  Det är nog nyttigt att få vänta ibland bara.. tänk sen, om det visar +, då ska man klara vänta i 9 månader.. hur 17 ska det gå

Haha, tro mig det är en låååång väntan

Galino! Vi är i precis samma sits! Jag är på BIM -5 och har symptom som illamående (har mått illa hela dagen), trötthet, jätteömma bröst och molvärk i ryggslutet. Det är första gången vi försöker och jag är jättenervös att jag bara inbillar mig... men man blir ju tokig. Hur kan man inbilla sig alla dem här symptomen? Ååh, jag hoppas verkligen på ett plus!

Hej, hur går det för dig? Har du gjort något test ännu?

Jag är nu på BIM -4 enligt min P-tracker på iphonen (som i princip alltid har rätt) men enligt tester så hade jag ÄL i helgen (vi har myst massor ) men nu vet jag inte när BIM är egentligen.. Men eftersom det är mitt första försök så borde jag inte stressa utan snarare försöka vänta och ha lite is i magen. Man an inte låta bli att hålla tummarna dock! Men jag börjar nog mina gravtester på onsdag om det inte hänt något mer :)

Alltså, jag testade i torsdags och i fredags.. på toook för tidigt men jag kunde verkligen inte hålla mig. Då visade det ju självklart negativt. Så nu har jag bestämt mig för att jag inte får testa förns på onsdag och är det neg då så testar jag lördag..om inget ovälkommet kommer förståss.

Det är vårt första försök också, och vi sa att vi skulle köra och blir det så blir det. Vi skulle inte hålla på och räkna och sådär. Yeah right. jag är som besatt! Men mina symptom hänger kvar, så jag hopas verkligen på ett plus!

Men då börjar vi testa samtidigt! ska vi följas åt?:)

Gärna! Jag hoppas ju att min cykel alltid legat så att jag har sen ÄL, men annars kanske den har hoppat lite nu när man har mätt, kollat och väntat (då får jag ju skylla mig skälv :P :)

Jag ville inte heller bli en sån som mäter, kollar, grubblar och tänker.. men jag kan liksom inte låta bli. Hade jag varit fem år yngre hade jag nog kunnat ta det lugnare men nu (är 30) känner jag att jag har inte tid att ta det lugnt så jättelänge till :) Dessutom har min bästa kompis PCO, hon har försökt skaffa barn i fyra år och har nu äntligen lyckats (efter hjälp med hormonsprutor och en massa annat) och jag är livrädd för att också hamna där.  Men det är ju för tidigt att oroa sig ännu :)

Är din man/sambo/pojkvän engagerad?

Ja, jag tror inte att vi behöver oroa oss än, inte alls säkert att man lyckas på första försöket (även om man skulle bli väldans nöjd) :)
Min sambo är väl engagerad, absolut. Men han kan hålla det där "blir det, så blir det" tänket mycket bättre än mig. Jag kunde hålla mig tills typ en dag efter ÄL. Haha. Men han har börjat påpeka att jag har väldiga "humörsvängningar" och så är han så orolig över att jag har så ont i magen och mår illa så ofta. Han har inte riktigt kopplat än vad det kan vara symptom på, så han oroar sig och tycker jag ska gå till läkaren. :) Samtidigt vill jag inte att han ska tro att jag är gravid, om det visar sig att jag sen inte är det, för jag tror att han skulle bli lika besviken som jag om det inte var nåt och jag vill verkligen inte se honom besviken. Så jag viftar bort det hela och säger att det går över. Men sen om jag väl plussar så kommer han ju vara den första som vet det!:) Spännande.

När tror du att du har BIM?