Sluta leta för då dyker kärleken upp!

Ja, jag var faktiskt med om det. Jag la ner det där med killar, var less på att vara ute och strula runt. Träffade min sambo inte särskilt långt efter. Det är 10,5 år sen.

Det gäller ju bara att vara öppen för förslag trots att man inte söker aktivt själv

Varje gång jag har 'ruttnat' på idioter som jag har dejtat och slutat söka har det dykt upp underbara män. Det har hållit varierande länge alltifrån 10 mån till flera år.

Det går ju aldrig att förutse vad kärleken tänker hitta på :) men att vara desperat är inte särskilt attraktivt... Så att "sluta leta" innebär väl mer att slappna av och låta det hända utan att försöka för mycket samtidigt som man inte kan vara helt ointresserad då kan man ju missa ett bra tillfälle... Blev väl kanske inte ett så värst tydligt svar men det finns inga enkla lösningar på hur man hittar kärleken. Var öppen för möjligheten utan att vara för "på".

Det kanske syns utåt när man är desperat, slappnar man av så kanske det funkar bättre.

Själv har jag haft två riktiga förhållanden, den andra killen träffade jag nästan direkt efter jag hade brutit med den första. Vi gifte oss och skaffade barn men nu är jag singel igen. Jag har inte velat träffa någon, mest bara finna mig i min nya livssituation.

Detta inlägg är ju inte för min del utan mest om man kan säga det till de kompisar som frågar mig om råd. Jag är ju inte direkt expert på området då jag var ganska ung när jag träffade min fd man (23 år).

Tack för era svar, då vet jag att det ibland funkar att sluta leta!  

För mig så stämde det 

Stämmer för mig. Jag hade varit singel i  ca 7-8 månader när jag en sommarkväll 2010 gick på harrys med några vänner, när jag plötsligt ser DEN där tjejen på dansgolvet. Vi hade aldrig träffats men pratat lite över nätet i ca 1 år, tyvärr var hon förlovad då sen 8 år tillbaka. Vi spana på varann hela kvällen och inget mer. Hon tog kontakt dagen efter och fråga om jag hade haft kul osv, och på den vägen gick det.

Vi fortsatte att umgås men enbart som vänner pga hennes förhållande. När vi träffades 3:e gången efter harrys så fick vi känslor för varann båda två. Hon insåg att hon inte älskade sitt ex då. Hon lämna exet och blev tillsammans med mig ganska direkt.

I augusti har vi varit tillsammans i 1 år och allt har gått riktigt fort, förlovade, sambos och väntar barn om 4 månader. Men gud vad allt känns bra. Vi har dessutom redan hunnit vara utomlands en gång tillsammans.

Än så länge har vi inte bråkat och livet kunde inte vara bättre än det är nu. Det tycker vi båda och hon ångrar inte valet hon gjorde. Båda två var på harrys av en slump den kvällen, hade inte jag mött mina vänner hade jag inte gått ut och hade inte hennes vän övertalat henne hade inte hon gått ut